Flyktingsituationen under hösten 2015 saknar motsvarighet i Sveriges efterkrigshistoria. Mer än 163 000 asylsökande anlände under ett år, varav hälften kom under en period på endast två månader. Det är dubbelt så många som under kriget i forna Jugoslavien 1992. Av de som kom hösten 2015 var 35 000 ensamkommande barn.
Nu har Riksrevisionen tagit fram en rapport: “Lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 – beredskap och hantering”. Det var, enligt Riksrevisionen, på många sätt en anmärkningsvärd insats av inblandade aktörer att ta emot så många på så kort tid. Riksrevisionens granskning pekar samtidigt på ett antal brister i beredskapen hos ansvariga myndigheter.
Rapporten pekar bland annat på att Migrationsverkets förmåga att genomföra sitt uppdrag påverkades av flera faktorer som ligger utanför myndighetens kontroll. Det gäller särskilt tillgången till asylboenden, där bland annat utbudet på hyresmarknaden, regelverk för nybygg- nation och upphandlingsregler skapar betydande restriktioner för Migrationsverkets förmåga att snabbt få fram boenden.
“Regeringen vidtog därefter en rad åtgärder för hanteringen av situationen. Riksrevisionen bedömer att resultaten av åtgärderna ofta kom att dröja till slutet av eller även efter den akuta fasen. Uppdraget i oktober till Upphandlingsmyndigheten är ett exempel på detta. Först i november, nästan två månader efter att regeringen uppmärksammats om problematik med upphandlingarna, kunde sakansvariga myndigheter få Upphandlingsmyndighetens svar om utrymmet för förenklade förfaranden vid upphandlingar. Flera av regeringens åtgärder innebar också initierande av utredningar och kartläggningar. Eftersom de flesta av dessa hade lång beredningstid fick de liten eller ingen inverkan på den akuta fasen”, står det i rapporten.
När det gäller regelverken för upphandling uppger Migrationsverket i rapporten att domstolar vid överklaganden av Migrationsverkets upphandlingar av boenden förbjöd myndigheten att teckna avtal under tiden som ärendet behandlades i domstol. Detta hände även när upphandlingar var synnerligen brådskande. Regeringen beredde ändringar i dessa regelverk för att underlätta för en snabbare upphandling, men de trädde i kraft först efter den akuta situationen. Av den separata granskning som Riksrevisionen gjort av lärdomar av 1992 års flyktingvåg framgår att möjligheten att göra direktupphandlingar sågs som en framgångsfaktor för att snabbt ordna fram boende.
Kommuner uppger att de vid ett stort antal tillfällen tvingades att bryta mot statliga regelverk som gällde skola och mottagande av ensamkommande barn. Även om regeringen och berörda myndigheter agerade bl.a. genom att se över olika regler, var insatserna inte tillräckliga för att undvika dessa situationer.
En fråga som har väckts i granskningen är om det finns behov av nya eller utvidgade författningsbestämmelser som träder i kraft i krissituationer för att underlätta hanteringen av dem.
“Även om sådana bestämmelser kan vara ändamålsenliga i en extraordinär situation, behöver för- och nackdelarna jämfört med befintlig lagstiftning övervägas noga”, står det i rapporten.
Riksrevisionen ser flera lärdomar att dra.
– Det handlar bland annat om att få myndigheter hade övat för en så komplex och utdragen händelse, krisorganisationerna var inte alltid anpassade och risk- och sårbarhetsanalyserna var bristfälliga, säger Robert Boije, granskningschef vid Riksrevisionen.
Det fick bland annat till följd att samarbetet mellan de inblandande myndigheterna stundtals var problematiskt. Det fanns heller inte tillräcklig kapacitet för boende och annan viktig samhällsservice för en så utdragen och omfattande situation. I början av november 2015 kunde Migrationsverket inte längre garantera tak över huvudet för alla asylsökande.
– Samhällets beredskap och kapacitet var inte tillräckligt anpassad för den sorts kris om flyktingsituationen utgjorde. I flera avseenden togs vi på sängen och det uppstod risker – särskilt för ensamkommande barn och ungdomar, säger Anders Berg, projektledare vid Riksrevisionen.
Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer till flera olika offentliga aktörer i syfte att underlätta hanteringen i kommande liknande situationer. Bland annat föreslår Riksrevisionen att myndigheterna stärker sin övningsverksamhet och att arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna utvecklas. Vidare bör regeringen utreda behovet av ändrade regelverk och myndighetsuppdrag för att öka möjligheterna att i en nödsituation snabbt kunna upprätta tillfälliga evakueringsboenden.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer