Titta dig runt i den offentliga miljön. Överallt kan du se lysrör. På sjukhus, i skolor och på kontor. Lysrör står för så mycket som en femtedel av energiförbrukningen i Sverige – och i resten av världen.
Två stora problem med traditionella lysrör är att de innehåller ett av världens giftigaste ämnen – kvicksilver – som skapar giftiga sopberg och att de har relativt kort livslängd (ett till tre år).
Sedan några år finns ett alternativ, den svenska innovationen led-lysrör, som kom till närmast som en slump. På svenska sjukhus finns mängder av gröna utrymningsskyltar (nödutgång) och det var ett problem att hålla igång dem. Det snappade en uppfinnare upp och tillsammans med en kollega skapade de ett litet lysrör med dioder som hade lång hållbarhet och drog lite ström – det är det som senare utvecklats till led-lysrör. 2012 var uppfinningen testad och hade alla nödvändiga certifikat för att kunna användas i befintlig armatur.
I dag finns det flera företag som tillverkar och säljer led-lysrör. Ett av dem är Sustainable Lights Sweden. Torbjörn Molander, anställd hos SLS, är insatt i lysrörens bidrag till klimatförändringarna.
– Nu är det dags att ta klimat- och miljömål på allvar och politikerna har en möjlighet att leda utvecklingen och det sker enklast genom att byta lysrör, säger han till Upphandling24.
Led-lysrör har nu funnits på marknaden i fem år men ännu inte slagit igenom på den offentliga marknaden, trots att de bästa håller i 20-60 år och är helt återvinningsbara.
En förklaring till det är att många fortfarande i första hand upphandlar enligt lägsta pris. Ett traditionellt lysrör kostar ungefär en tiondel av ett led-lysrör. Men ser man till livscykelkostnaden, LCC, är led-lysrören betydligt billigare och investeringen är betald på bara några månader.
Det finns en medvetenhet om potentialen med led. För några år sedan genomförde Energimyndigheten programmet Uthållig kommun. Jönköpings kommun bytte till exempel ut 9 000 kvicksilverarmaturer och ersatte dem med led-lampor på villagator, gång- och cykelvägar. Därmed minskade de både drifts- och energikostnaderna med 70-80 procent. (Källa)
– Om man byter tiotusen lysrör i en kommun av Karlskronas storlek (35 000 invånare) skulle man tjäna mer än 70 miljoner kronor – 3,5 miljoner årligen – som kan användas till kärnverksamheten, genom att köpa led-lysrör separat. Varje led-lysrör frigör 30 kronor per månad, säger Torbjörn Molander, Sustainable Light Sweden.
Vidgas perspektivet till hela Sverige finns mer än 20 miljoner lysrör i det offentliga Sverige.
Om alla dessa lysrör byts ut till led-lysrör skulle, enligt beräkningar som utgår ifrån Energimyndighetens modell, offentlig sektor spara sex, sju miljarder kronor per år, det blir mer än 140 miljarder kronor under led-lysrörens livstid. Samtidigt skulle det farliga kvicksilvret fasas ut och ersättas med helt återvinningsbara produkter.
Trots detta är det få kommuner, landsting och myndigheter som handlar led-lysrör. Det har flera och komplexa orsaker där några är:
- Styckekostnaden för ett vanligt lysrör ligger på 30 kronor och på led-lysrören 300 kronor – en investeringskostnad som tjänas in redan första året.
- Den som köper belysning (till exempel en förskola) får inte ”vinsten” av minskad energiförbrukning, utan den går till det (kommunala)fastighetsbolag som hyr ut lokalen. Det blir alltså kortsiktigt mycket dyrare för förskolan att köpa LCC-medvetet.
- Led-lysrören ingår inte i de varukorgar i de ramavtal som de stora inköpscentralerna har.
- Beställare saknar tillräckliga kunskaper om LCC och potentialen hos led-belysning.
Det kan också finnas en rad kortsiktiga ekonomiska intressen som bromsar införandet av led-lysrör. Ett exempel är de som tillverkar armaturer.
– Tillverkare av armaturer verkar vara lite kallsinniga, de vill rimligtvis hellre sälja en ny komplett led-baserad armatur än ge gamla armaturer ett längre liv, säger Göran Åhling, EAD Consulting, som skrivit rapporter om belysning åt Energimyndigheten.
Både på Energimyndigheten och Upphandlingsmyndigheten finns en medvetenhet om potentialen hos led-lysrören. Energimyndigheten driver också programmet Belysningsutmaningen.
– Jag hoppas att upphandlare kan ställa kvalitetskrav och använda LCC som ett argument för att få in bra produkter och hela tiden höja kraven för att få en så bra och framtidssäkrad belysning, säger Carl-Martin Johborg på Energimyndigheten.
Han menar att Energimyndighetens bidrag kan vara att visa positiva exempel och att träffa och utbilda beställare.
För att driva på upphandlande myndigheter att välja effektiv och kvalitativ belysning planerar Energimyndigheten och Upphandlingsmyndigheten därför att anordna informationsseminarier runt om i landet i år.
Sveriges Ekokommuner sonderar intresset hos sina medlemmar för att vara med i en gemensam upphandling av energieffektiva led-lysrör där LCC-parametrar finns med.
– Kommuner har stora möjligheter att stimulera marknaden för ny teknik genom att välja vad man upphandlar och även vara uppmärksamma på hur upphandlingar genomförs, säger Ellinor Avsan, ordförande i Sveriges Ekokommuner.
Det finns alltså planer på att bryta ut led-lysrör ur större upphandlingar för att göra det lättare att välja dem.
– Om vi ska lyckas nå målen med en giftfri miljö och bidra till de nationella målen, behöver vi vidta många olika åtgärder. En sådan åtgärd kan vara att sätta upp led-lysrör i stället för de vanliga lysrören, säger Ellinor Avsan.
Charlotte Cronquist
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer