Det drar ihop sig till sommar och välförtjänt semester. Härligt, tycker du säkert. Det anser även annons- och fakturaskojarna. Med stora delar av den ordinarie personalstyrkan på semester och vikarier på många poster vid såväl offentliga arbetsplatser som inom företag får svindlarna större spelrum.
– Skojarnas högsäsong infaller under den vikarietäta sommaren samt vid årsskiftena då antalet fakturor är större än vanligt och det är mycket att göra på ekonomiavdelningarna, säger Dick Malmlund, säkerhetschef på branschorganisationen Svensk Handel.
Varje år skickar brottslingar ut stora mängder fakturor på varor och tjänster som aldrig vare sig beställts eller levererats. Annons- och katalogskojare är särskilt verksamma under sommarmånaderna.
Ofta är bluffarnas ”annonserbjudanden” med flit utformade som regelrätta fakturor. Detta för att mindre erfarna vikarier ska betala av misstag. Ta därför för vana att alltid läsa den finstilta texten. Läs en extra gång om inbetalningen ska göras till utländskt bank- eller girokonto.
– Att försöka lura sommarvikarier genom att påstår att ordinarie personal har beställt annonsen är ett annat vanligt trick.
Enligt organisationen Företagarna dränerar annonsskojare myndigheter, företag och kommuner på minst 500 miljoner kronor varje år. Denna bedrägeriform kan faktiskt omsätta så mycket som 800 miljoner kronor per år.
Hundratalet företag lär syssla med faktura- och annonsskojeri. Fast bakom dem ligger en rätt begränsad grupp av seriebedragare. Postgirots avstängning av ett stort antal konton häromåret gjorde gott, men bedragarna hittar ständigt nya vägar.
Svindlarna arbetar per telefon, fax, e-post och vanlig post. Var på din vakt när försäljare vill sälja införande i kataloger eller webbregister. Tro inte på deras argument att det är bråttom att agera, oavsett om de framförs med smicker eller hot.
Bara de mest etablerade katalogerna har de upplagor och den genomslagskraft som de påstås ha. Många kommer faktiskt inte ens ut.
– Skapa fasta rutiner för beställning och attestering av fakturor för annonser och kataloguppgifter, säger Dick Malmlund som lämnar rådet att låta en och samma person hantera alla beställningar.
Har du blivit lurad? Meddela då säljaren att du motsätter dig betalningsansvar. Dra ett streck över fakturan, skriv ej beställd på den och skicka tillbaka den. Skriv inte under med namn och stämpla den inte.
Även betalningspåminnelser – många skojarebolag driver även inkassorörelse – ska bestridas skriftligen. Polisanmäl alltid fakturabedrägerier.
Utskick av ångerblanketter till dem som klagat på att de inte gjort någon beställning förekommer. Gå inte i den listigt riggade fällan. Att skriv under ångerblanketten i hopp om att slippa betala innebär tvärt om medgivande av beställning.
– Bluffmakarnas kreativitet är i det närmaste gränslös, bekräftar Dick Malmlund som också poängterar organisationens ansvar för att kontrollera sina fakturor innan betalning.
Glöm inte att anmäla skojeriet till Svensk Handel som näst intill dagligen uppdaterar sin varningslista på webben. I denna föga hedrande sammanställning återfinns ett åttiotal publikationer. Gemensamt för dem är att de är utgivna av företag som använder otillbörliga försäljningsmetoder och som fått många klagomål.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer