Regeringen är angelägen om att vidareutveckla formerna för byggande, drift och underhåll av offentligt ägd infrastruktur. Inte oväntat ses därför ops (offentlig-privat samverkan) eller opp (offentlig-privat partnerskap) som en intressant möjlighet.
– Syftet med offentlig-privat samverkan är att öka effektiviteten i investeringarna och minska livscykelkostnaderna. Vi vill dessutom bredda ansvarstagandet både på den offentliga och på den privata sidan i såväl finansiering som behovsanalys, förklarar infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Rent praktiskt innebär ops att privata företag helt eller delvis deltar i utformning och genomförande av projekt som traditionellt har bekostats med skattemedel. Samarbetet utformas så att riskerna fördelas mellan den privata och offentliga sektorn på ett medvetet sätt.
Formella regler saknas
Företagens investeringar tas hem genom ”uthyrning” av vägen eller byggnaden. Avgiftsfinansiering är en möjlighet när det gäller exempelvis vägar och broar. Efter en förutbestämd tidsperiod, ofta 20–30 år, återgår anläggningen till det offentliga.
Formerna för de partnerskap som hittills genomförts varierar kraftigt. De flesta projekt kännetecknas av ett uppdragsförhållande, vilket innebär att lagen om offentlig upphandling gäller.
Varken i Sverige eller inom övriga EU-länder finns formella regler för hur ops-projekt ska bedrivas. I EU-kommissionens grönbok, som kom år 2004, inleddes debatten om nödvändigheten av en reglering.
En svensk modell
En arbetsgrupp med representanter från Banverket, Vägverket och Statens väg- och transportforskningsinstitut har på regeringens uppdrag utrett möjligheterna att upphandla och genomföra projekt enligt en ops-modell som är anpassad för Sverige.
Enligt Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö har vi i Sverige redan tagit flera steg mot ops genom funktionsentreprenader. En fortsatt satsning på ops gör det möjligt att få fler projekt genomförda. Verket har nämligen inte pengar till alla vägprojekt som står på önskelistan:
– Ökande priser för framför allt olja och stål har gjort att kostnaderna för investeringar och underhåll av vägnätet stigit med 10–20 procent under de senaste tre åren, säger han och konstaterar att verkets planeringsram inte alls har ökat i motsvarande mån.
Flera pilotprojekt
I utredningen lämnas en rad förslag på projekt där ops kan prövas. Vägverket pekar ut riksväg 50 mellan Mjölby och Motala som ett lämpligt testprojekt.
Sträckan Hurva till Kristianstad utmed E22 skulle liksom E4 vid Sundsvall också passa. Att bygga bort de 22 kilometrarna söder om Sundsvalls, om tillhör landets 100 farligaste vägavsnitt, är angeläget. Även utbyggnaden av Södertörnsleden i Stockholm kan bli aktuell.
Banverket pekar ut Ostlänken, Norrbotniabanan och Simrishamnsbanan (Malmö-Staffanstorp–Dalby). Sträckan Mölnlycke–Rävlanda/Bollebygd är ett annat möjligt ops-projekt.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer