I en analys som nyligen överlämnades till regeringen konstaterar Handelskammaren att den offentliga upphandlingen i Sverige har många brister. Man menar att det både leder till bortslösade skattepengar och sämre konkurrens. Analysen innehåller sex punkter med krav på förändringar som man anser är nödvändiga för att komma till rätta med problemen. Målet är att få en bättre fungerande offentlig upphandling.
Som Upphandling24 redan tidigare kunde berätta så gick handelskammaren ut i en debattartikel i en rad svenska dagstidningar i början av året. I artikeln riktades stark kritik mot det man menar är klara brister i den offentliga upphandlingen. Det man då främst vände sig mot var konflikten som uppstår när samhällspolitiska mål krockar med kravet på att upphandlingar ska ske till det ekonomiskt mest fördelaktiga priset. Den nya analysen tar upp även den vinkeln. Den här gången har man dock lagt till ett par punkter som man också menar är viktiga att åtgärda.
Motstridiga mål ger osäkerhet
Man menar att lagen om offentlig upphandling både ska ge bra produkter och tjänster till låga priser och samtidigt medverka till miljövänliga lösningar och ett ökat socialt ansvar. I lagen blandas alltså ekonomiska mål med ett antal samhällspolitiska intressen. I analysen ställer man därför bland annat krav på vägledande regler som man menar kommer leda till tydligare förfrågningsunderlag och enklare utvärderingar.
– Varje enskild kommun kan inte avgöra hur hårt upphandlingsreglerna ska tillämpas, säger Per Hammarstedt, jurist på Stockholms handelskammare.
Medel till Konkurrensverket
Brotten mot LOU är idag många men Konkurrensverket som är övervakande myndighet har ingen möjlighet att vidta kännbara åtgärder. Handelskammaren kräver därför att Konkurrensverket bör ges utökade befogenheter och resurser att utöva en effektivare tillsyn. Det viktigaste anser man är befogenhet att föra talan inför domstol vid överträdelser av reglerna och inte minst en möjlighet att föra talan om utdömande av böter, vite eller marknadsskadeavgift.
– Om det finns en tillsynsmyndighet så ska den myndigheten ha medel att tillgå. Annars blir det tämligen ointressant.
Analysen för även fram en viss förvåning över att Sverige ännu inte infört sanktioner i samband med brott mot LOU. EU:s rättsmedelsdirektiv fastslår nämligen att medlemsstaterna ska införa effektiva rättsmedel som garanterar att granskningsorganens beslut verkligen åtlyds.
Kräver överprövningsdomstolar
Enligt analysen råder det idag en stor otydlighet i rättspraxis i samband med överprövningar i länsrätterna. Det är inte ovanligt att domstolar i olika delar av landet dömer olika i liknande fall. Synen på hur viktigt det är för upphandlande enheter att följa skall-krav i förfrågningsunderlaget skiljer sig exempelvis från domstol till domstol.
För att råda bot på det problemet menar man på Handelskammaren att upphandlingsmålen borde koncentreras till ett fåtal särskilda upphandlingsdomstolar
– De domare som har att göra med det här idag får ju aldrig chans att bygga upp någon riktig kompetens i domstolen. Med speciella upphandlingsdomstolar kommer det att finnas resurser för att hantera målen och vi får en mycket mer enhetlig rättspraxis.
Som ett lite mildare alternativ för man även fram möjligheten att ta bort kravet på prövningstillstånd för överprövning till kammarrätten.
Utvidgning av talerätten
Idag kan endast leverantörer överpröva vid offentlig upphandling och det tycker man på Handelskammaren är fel. Man föreslår därför att även Konkurrensverket, men också näringslivs- och branschorganisationer borde ha talerätt i framtiden. En utvidgning av talerätten skulle bland annat kunna komma till rätta med intressekonflikter som kan uppstå när en leverantör upptäcker att en upphandling är på väg att genomföras på fel sätt. Leverantörer väljer i många fall att inte påtala överträdelser för att inte skada förhållandet med upphandlaren.
Fler oegentligheter skulle komma upp till ytan och åtgärdas med fler överprövningsinstanser menar Handelskammaren. Man pekar samtidigt på Danmark där systemet kring överprövningar vid offentlig upphandling fungerar precis på det sättet.
E-upphandling sparar pengar
Den sista punkten i analysen för fram det faktum att e-upphandling faktiskt sparar pengar eftersom exempelvis dokument inte behöver kopieras och antalet tjänstemän som hanterar anbudshanteringen kan minskas. Vidare menar man att e-upphandling stärker tilliten till att upphandlingsprocessen är kvalitetssäkrad och fungerar. Med det sagt tycker man från Handelskammarens sida att det är konstigt att e-upphandling som uppfyller LOU:s krav endast förekommer i undantagsfall.
De flesta av kraven från Handelskammaren är enligt Per Hammarstedt enkla att genomföra. Han menar dock att den riktigt hårda nöten att knäcka är hur målen ska formuleras.
Den offentliga upphandlingen uppgår idag till cirka 500 miljarder årligen vilket gör att det även finns ett klart konkurrensincitament i att tydliggöra reglerna och inte vänta med att genomföra de föreslagna förändringarna. Resultatet förväntas bli en betydligt bättre svensk offentlig upphandling.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer