Trots att antalet offentliga upphandlingar över tröskelvärdet blir allt fler så minskar antalet anbud som lämnas in. Det slås fast i Konkurrensverkets rapport Konkurrens i Sverige 2007. Uppgifterna har Konkurrensverket kommit fram till efter att ha gjort en jämförelse av utvecklingen av antalet upphandlingar och antalet anbud mellan åren 2000 och 2006. Enligt konkurrensverket kan utvecklingen vara en indikation på bristande konkurrens:
— En orsak kan vara att en del företag, i synnerhet små och medelstora, upplever att det är krångligt och att kraven som ställs är alltför höga. Men det kan också vara en indikation på att konkurrensen begränsats bland dem som har möjlighet att lämna anbud för olika varor och tjänster, säger Mikael Ingemarsson, konkurrensråd på Konkurrensverket.
Anbudskarteller
En ökning av antalet anbudskarteller förs i rapporten fram som ytterligare en möjlig orsak till förändringen. Den snedvridning av konkurrensen som den typen av karteller skapar har under årens lopp studerats av en rad ekonomer och studierna visar att kartellerna bland annat resulterar i prisökningar på mellan 7 och 30 procent. En viktig uppgift som ligger på Konkurrensverkets bord är just att upptäcka och motverka anbudskarteller och erfarenheter visar att problemet är ganska stort:
— Svenska och internationella erfarenheter visar att upphandlingsområdet har en hög frekvens av karteller jämfört med andra områden. Hur pass vanligt det är i Sverige är dock svårt att fastställa eftersom karteller till sin natur är hemliga innan de avslöjas.
Trend
Mer än hälften av länen i undersökningen uppvisar en minskning av antalet inkomna
anbud per upphandling under den undersökta tidsperioden. Östergötlands län är dock ett av de län som inte följer trenden. Där skedde nämligen 141 redovisade upphandlingar år 2006 jämfört med 106 år 2000. Antalet upphandlingar ökade med en tredjedel 2006 jämfört med 2000. Andelen upphandlingar, ca 45 procent, där fyra eller färre anbud förekom var dessutom lika stor 2006 som 2000.
I rapporten kommer Konkurrensverket även fram till att det är relativt vanligt att lägsta pris används som utvärderingskriterium vid upphandlingar:
— I knappt 25 procent av 2006 års upphandlingar som efterannonserats har lägsta pris använts som kriterium. Vid 20 procent av upphandlingarna där lägsta pris var avgörande lämnades högst två anbud och i 10 procent av fallen erhöll den upphandlande enheten endast ett anbud. I sådana situationer blir det ingen reell valsituation för inköparna, säger Mikael Ingemarsson.
På konkurrensverket anser man att det är ett faktum som kan innebära ett hinder för leverantörernas benägenhet att välja nya lösningar för att förbättra tjänsternas kvalitet och innehåll. Rapporten pekar istället på möjligheten att använda det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet som utvärderingskriterium. Det menar man lämnar utrymme för konkurrens då kvalitet och utveckling av nya lösningar främjas vilket i slutändan gynnar konsumenterna. Dessutom slår rapporten fast att användandet av lägsta pris som kriterium även kan göra det lättare för leverantörer att koordinera sina anbud vilket ökar risken för kartellbildning.
Någon rekommendation till upphandlande enheter att avstå från kriteriet lägsta pris till förmån för det ekonomiskt mest förmånliga anbudet vill dock inte Mikael Ingemarsson ge:
— Det finns ju inget förbud mot det och det kan ju också var lämpligt i vissa fall.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer