Blåljusmyndigheternas digitala radiokommuni- kationssystem Rakel är en av de största offentliga upphandlingarna genom åren. Systemet byggs ut etappvis och kommer att, när det är helt klart år 2010, ersätta cirka 200 äldre kommunikationssystem.
I södra Sverige har bland annat Polisen, Kustbevakningen och Kriminalvården redan tagit Rakel i produktiv drift. Kalmarpolisen använde exempelvis systemet under sommarens Hultsfredsfestival.
Även om den första etappen är färdig – och snart också den andra – går utbyggnaden inte direkt som på räls. I januari avbröt Rikspolisstyrelsen provdriften i Skåne. Ljudkvaliteten bedömdes så dålig att det fanns risk för felhörning.
– Vi vill ha ytterligare ljudförbättringar innan systemet börjar användas skarpt, säger Polisens projektledare Jörgen Berggren, som berättar att provdriften har återupptagits.
Polisen klagar på ljudet
Krisberedskapsmyndigheten svarar för utbyggnad, förvaltning och utveckling av nätet. Nils Svartz är chef för Rakelenheten. Han bekräftar användarna, med rätta, ställer höga krav på ljudkvaliteten:
– I och med att Rakel används i bullriga miljöer nöjer vi oss inte med den ljudkvalitet som nu uppnåtts utan arbetar vidare för att ytterligare förbättra ljudet.
Enligt tidplanen skulle utbyggnadsetapp två varit färdig under maj månad. Leverantörerna har tvingats skjuta upp tidpunkten för överlämnande till beställaren på grund av transmissionsfel i nätet. Därmed får de sex länen Gävleborg, Kronoberg, Stockholm, Södermanland, Uppsala och Västmanland vänta på Rakel.
Under kortare stunder förlorar basstationerna kontakten med växeln. Även om systemet då fortfarande kan användas lokalt blir det problem med kommunikationen över större distanser.
– Rent tekniskt har vi valt en delvis annorlunda lösning i etapp två än i den första utbyggnadsetappen, förklarar Nils Svartz.
Denna försening ska inte påverka kommande etapper. Arbete pågår med den tredje utbyggnadsetappen, Halland och Västra Götaland, samt den fjärde etappen bestående av Jönköping, Västernorrland och Östergötland.
– Att barnsjukdomar uppkommer under testperioden av ett nytt system som detta är inte oväntat.
Nytt taxesystem på väg
Kritiken mot Rakel har ändå inte varit så mycket teknisk som ekonomisk. Avgifterna beskrivs av tilltänkta användare som alltför höga. Sedan september i fjol har Krisberedskapsmyndigheten haft regeringens uppdrag att se över kostnader och intäkter.
Detta arbete har resulterat i ett förslag till nytt avgiftssystem. Tanken är att de nya taxorna ska börja gälla från den 1 januari nästa år. Ökad statlig subventionering på drygt 600 miljoner kronor ska bidra till att få ner kostnaderna.
Förslaget är konstruerat så att en tidig och omfattande anslutning till Rakel ska löna sig ekonomiskt:
– Vi vill uppmuntra vardagsanvändning i alla väsentliga delar av de organisationer som kan få uppgifter i en krissituation, säger Krisberedskapsmyndighetens generaldirektör Ann-Louise Eksborg.
Nils Svartz bemöter klagomålen på höga kostnader med att Rakel är ett strategiskt verktyg. Rätt använt kan det effektivisera verksamheten inom en organisation.
– Det gäller att väga in det mervärde som Rakel innebär i diskussionen av vad det kostar att använda systemet.
Tullen spanar i höst
Regeringen satsar vidare på Rakel. I vårpropositionen öronmärktes 250 miljoner kronor för att höja driftsäkerheten med reservkraftaggregat samt förbättra radiotäckningen i bil- och järnvägstunnlar.
Tullen hör till de myndigheter som i höst börjar använda Rakel. I en första etapp utrustas spaningsgrupper med 170 mobilstationer.
– När beslut tagits om nytt avgiftssystem tar vi ställning till om vi ska börja använda Rakel även inom övriga delar av vår brottsbekämpning, säger Per Westberg, chef för Tullkriminalen.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer