Ramavtal är det bästa sättet att uppnå bra priser och andra villkor. Inte alls, säger kritikerna. Stora upphandlingar missgynnar små företag. Krångliga regler försämrar konkurrensen. Åsikterna går isär.
Bland de företag som deltar i offentliga upphandlingar bekräftas att det krävs mycket arbete för att få fram en konkurrenskraftig offert. Att behöva lägga flera manmånader, kanske till och med manår, är betungande.
Ylva Hambraeus Björling, vd i branschorganisationen IT-företagen som har cirka 550 medlemsföretag, konstaterar att krånglet får många företag att avstå från att göra affärer med den offentliga sektorn. Trots att inköpsvolymerna borde locka.
Snålheten bedrar visheten
Hon anser att snålheten bedrar visheten med ramavtal och inköpscentraler:
– IT och telekom lämpar sig dåligt för stora generella upphandlingar eftersom det är stor skillnad mellan avroparnas behov och storlek. De eventuella vinsterna är kortsiktiga eftersom konkurrensen försämras på sikt.
Ansvaret för upphandlingarna borde överlämnas till de enskilda myndigheterna:
– Inköpscentralerna kan i stället utveckla verktyg, modeller och arbetssätt som rationaliserar upphandlingsarbetet.
Olof Erixon, senior adviser på branschorganisationen Svenskt Näringsliv, anser inte att regelverket är problemet. Det hänger mer på upphandlarnas vilja och kompetens:
– När man skrapar lite på ytan av dessa klagomål visar det sig oftast att det inte är reglerna som är problemet, säger han och pekar istället på upphandlande myndigheters tillämpning av reglerna.
Klarar inte stora upphandlingskontrakt
Huvudproblemen är enligt Erixons åsikt att upphandlingskontrakten ofta görs för stora. Det är alltså affärernas storlek som gör att små företag inte alltid mäktar med.
Erixon vill höja kompetensen hos uppköparna. Företagarna får också en släng av sleven. De företag som vill delta i offentlig upphandling måste också lära sig de grundläggande spelreglerna:
– Man kan inte, som förr i tiden, promenera in till den kommunala inköpschefen, redovisa sin produkt och sedan förvänta sig en affär utan tävlan mot andra företag.
Inom Svenskt näringsliv verkas det för bra och verksamhetsanpassade upphandlingsregler. Olof Erixon poängterar att man samtidigt måste vara lojal mot det gemensamma europeiska regelverket. Det tjänar svenska företag mest på i längden.
För lite e-handel
Som många andra menar Olof Erixon att inslaget av elektronisk upphandling är för litet i Sverige. Kerstin Wiss Holmdahl, e-handelsexpert inom Sveriges kommuner och landsting, håller med. Hon säger att e-handeln är på väg mot ett genombrott:
– De kommuner som hunnit införa e-upphandling rapporterar påtagliga effektivitetsvinster.
Att en myndighet eller en kommun på egen hand skulle uppnå bättre priser och villkor än via ramavtal är däremot ett önsketänkande. Det hävdar Sven-Olof Petersson som arbetar med offentlig sektor inom Atea Sverige. Han stämmer inte heller in i klagosången mot ramavtalen:
– Statskontorets upphandlingar håller mycket hög kvalitet.
Petersson borde veta. Atea, där sedan några månader tillbaka nu även Martinsson ingår, gör många affärer med offentlig sektor. Atea fick i fjol ramavtal med Statskontoret i upphandlingen av såväl proprietära som öppna programvaror med tillhörande tjänster. Dessa avtal löper fram till och med den 22 november 2006.
Polisen och SMHI hör till Ateas kunder liksom landstingen i Blekinge, Kalmar, Västmanland och Östergötland. Inom kommunsegmentet har strategiska affärer gjorts med bland annat Halmstad, Huddinge och Linköping.
I år ser det också bra ut, framför allt beroende på att försäljningen av hem-pc ökar. Under årets första kvartal såldes enligt analysföretaget IT Research 56 275 hem-pc. Det är plus 45 procent jämfört med de tre första månaderna år 2004. Bedömningen från IT Research är att denna delmarknad befinner sig i en uppåtgående trend – fortsätt ökning väntas även under återstoden av året.
För att få del av den kakan gäller det att vara lyhörd och anpassa sig till önskemålen från myndigheter, landsting och kommuner. Enligt Petersson lägger kunder inom den offentliga sektorn allt större vikt vid logistiktjänster och ett väl fungerande partnersamarbete.
– Våra logistiktjänster nyttjas i allt större omfattning av kunderna för att effektivisera och spara pengar, säger han och förklarar att intresset för denna typ av tjänster ökar eftersom de ger kontroll över dolda kostnader.
Priset är inte viktigast
Bilden av att priset inte är viktigast stärks av den enkät bland näringsliv och offentlig sektor som genomförts inom Koneokedjan. Pris kom först på fjärde plats bland kriterierna för val av leverantör.
– Kvalitet och kompetens kommer först. Sedan vill kunderna ha ett helhetserbjudande av produkter och tjänster följt av att det finns en lokal kontaktperson, säger Peter Svenonius som är varumärkesansvarig på Koneo.
Sven-Olof Peterssons åsikt om ramavtal går på tvärs emot IT-företagens – Ateas medlemskap i denna branschförening till trots:
– Ett slopande av de centrala ramavtalen skulle medföra merarbete samt väsentligt ökade kostnader och risker för såväl den offentliga sektorn som branschens aktörer.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer