De båda myndigheterna går nu vidare i arbetet med ett regeringsuppdrag för att leverera ett stöd på området till kommunsektorn.
Planerna för olika delprojekt presenterades under ett webbinarium igår och regeringsuppdraget som helhet pågår till årsskiftet 2028/-29.
En behovsanalys har genomförts med bland annat synpunkter från 33 kommunföreträdare och utifrån det har myndigheterna summerat strategiska sårbarheter inom fem områden.
Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, sade under webbinariet:
– Det är dels informationsdelning som inte är ändamålsenlig och man kan säga att information låses in i datasilos, den finns inte tillgänglig när man behöver den.
– Vi såg också att det finns en osäkerhet kring regelverk och rättsliga begränsningar som minskar förmågan att agera. Resursbrist och tidspress är någonting som återkommer ofta och sedan finns även kompetensbrist och avsaknad av metodik. En ytterligare sårbarhet är fragmenterad samverkan, det är svårt att få till en strategisk och kontinuerlig samverkan som faktiskt stöttar de egna processerna.
Myndigheterna kommer framöver att organisera insatserna inom regeringsprojektet i fyra delprojekt som syftar till att möta de sårbarheter som identifierats.
Det handlar om projekt för stöd för uppföljning och kontroll, rättsligt och praktiskt stöd, strategiskt inköpsarbete och inköpssamverkan samt att bygga upp en kunskapsplattform.
Ekobrottsmyndigheten ansvarar för delprojektet om uppföljning och kontroll och har där knutit tidigare kommunrevisorn Fredrik Jerntorp och mångårige åklagaren och korruptionsspecialisten Thomas Forsberg till arbetet.
Sara Persson berättade att mycket kommer att handla om att tillgängliggöra information och vad som krävs för fungerande uppföljning.
– Vi kommer även att tita på kommunernas fakturahantering. En viktig del blir att involvera de som faktiskt jobbar med det här i praktiken med pilotstudier och kartläggningar av arbetssätt. Vi kommer att ha workshops, att jobba med intervjuer och arbeta nära minst en referensgrupp, sade Sara Persson.
Upphandlingsmyndigheten ansvarar för delprojektet gällande rättsligt och praktiskt stöd.
– Vi kommer där att fokusera på utmaningar som kommuner beskrivit med osäkerhet kring regelverk och rättsliga begräsningar.
– Det finns utmaningar kring avsaknad av metodik för att ställa krav som också går att följa upp som vi kommer att fokusera på, sade Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten.
Regeringsuppdraget är i många delar öppet formulerat för myndigheterna när det gäller innehållet i form av åtgärder och insatser. Men delar som att hantera onormalt låga anbud och stöd kring arbetsrättsliga villkor ingår i direktiven från regeringen.
– Vad gäller just arbetsrättsliga villkor så genomför vi just nu en intern analys av rättsliga frågeställningar som behöver lösas innan vi kan ta fram nya villkorbilagor, vilket vi vet är efterfrågat, sade Henrik Grönberg.
Under webbinariet listade han ett antal utvecklingstendenser som försvårar kommunernas arbete mot välfärdsbrott:
- Geografisk spridning. Det är inte längre bara ett storstadsproblem.
- Kriminella agerar alltmer professionellt och utnyttjar sårbarheter inom det offentliga.
- Ökad risk för otillåten påverkan, exempelvis infiltration.
- Kriminella är steget före med att använda digitalisering och AI.
Under hösten planeras för tre nya eller uppdaterade vägledningar som stöd: riskbedömningar för arbetsrättsliga villkor, informationsdelning och ett utökat stöd för uteslutning.
Upphandlingsmyndigheten kommer även att anordna fler webbinarier och fördjupningsforum.
– Vi besöker också kommuner som kan berätta om hur de framgångsrikt jobbar med exempelvis avtalsuppföljning och har hittills lyft Uppsala, Huddinge och Luleå som lärande exempel på vår webbsida, sade projektledaren Emilie Zetterström under det första webbinariet.
