Flera svenska underrätter har tolkat EU-domstolens avgörande i Coopservice-målet om skyldigheten att ange takvolymer vid upphandling av ramavtal. Ofta hänvisas till att syftet med takvolymer är att ge leverantörerna underlag för anbuden. Vi anser att EU-domstolens syfte med att takvolymer är något helt annat, skriver Åsa Edman och Lotta Olsson, SKL Kommentus.

Tanken bakom Lagen om offentlig upphandling är bra i teorin, men i praktiken finns omvittnade brister. Modellen fungerar fint för standardiserade stapelvaror, som pärmar och block, men när det gäller upphandling av mer komplexa produkter eller tjänster är bristerna tydliga, skriver Ira Kolehmainen, Sverigechef, Software One.

Självklart hållbarhetstänk och en snabbare digitalisering – coronakrisen påskyndar en utveckling som annars hade skett över mycket längre tid. Det menar Katarina Kenne, CSR-ansvarig på Dell Technologies Sverige.

I landet finns cirka 3 000 offentliga upphandlare. De skulle behöva bredda sin kompetens eller få nya kollegor som ser till att it-utrustning som inte längre används får ett andra liv. De flesta datorer byts ut vart tredje, fjärde år. Då har de minst halva livslängden kvar, skriver Fredrik Nilsson, Remade in Sweden.

Coronautbrottet drabbar många företag med stor kraft. Att då som leverantör hotas av rättsliga åtgärder från myndigheter hjälper knappast situationen. Här måste upphandlande myndigheter ta ett större ansvar, skriver Ulrica Dyrke, Almega, och Magnus Johansson, Företagarna.

En it-upphandling är komplex och det är i dialogen vi finner möjligheter. Med tydligare kommunikation i samtliga led kan vi undvika många dåliga upphandlingar. Det skriver Lucas Pattenden, anbudschef på Dell Technologies Sverige.

Rangordnade ramavtal missgynnar utveckling och skapar grogrund för taktiska och oärliga priser. En faktisk utvärdering av lämnade priser visar dessutom att den som lämnar billigast ramavtalspriser sällan är billigast. Slutsatsen kan bara bli att det är dags att överge de rangordnade ramavtalen, skriver Daniel Sturesson.

Visst finns det korruptionsrisker inom den offentliga upphandlingen. Att överdriva eländet tjänar dock inget vettigt syfte, skriver Stefan Tengbom i en kommentar till Max Gustaf Segerströms debattinlägg.

Ofullständiga anbud vållar problem. Som tidigare upphandlingsansvarig kan jag inte annat än att hålla med debattörerna Erik Edström och Sara-Li Olovsson, skriver Jakob Waldersten. Men han ser inte deras förslag som lämpligast utan föreslår i stället att så mycket uppgifter som möjligt begärs in först efter anbudsöppning.

Att anbud förkastas på grund av bagatellartade brister eller anbudsslarv är kostsamt för offentlig sektor och skadligt för konkurrensen och den goda affären. Nu vill vi försöka få till ett ändrat synsätt på förtydliganden och kompletteringar, skriver Erik Edström, tillförordnad upphandlingschef, och Sara-Li Olovsson, bolagsjurist, på SKL Kommentus.  

Offentlig upphandling är ett hett debattämne, samtidigt som intresset för att lämna anbud är kallare än någonsin. En växande marknad värd 700 miljarder kronor årligen borde locka alltfler anbudsgivare, om det inte var för den välkända ”smutsiga lilla hemligheten”, att processen oftast är korrupt, skriver Max Gustaf Segerström, fastighetsbolaget Aura Communities.

Det var dömt att misslyckas att ge en helt obeprövad aktör ansvaret för Sveriges största distributionsavtal. Leveranskrisen är resultatet av bristande utvärdering, och inte ett systematiskt problem gällande distributionsbranschen eller upphandlingar, skriver Johan Falk, vd på Onemed.

Ett byte av leverantör kräver planering. Det borde vara en självklarhet. De senaste dagarnas stabslägen i bland annat Örebro och Uppsala, som uppstått genom att förbrukningsmateriel saknats, visar att den insikten inte tycks finnas, skriver Torgny Nilsson, CGI.

Kommuner och regioner måste kontrollera att de får det de betalar för. Det måste vara en självklarhet i inköpsarbetet att säkerställa att skattebetalarnas pengar nyttjas på bästa sätt, skriver Magnus Rehnström,
upphandlingsexpert på Visma Commerce.

Antalet anbud per offentlig upphandling minskar. Många småföretagare tycker det är krångligt att lämna anbud, skriver Magnus Johansson på Företagarna i en debattartikel. Upphandlarna måste hjälpa till och göra upphandlingsdokumenten enklare.

En majoritet av alla små och medelstora företag deltar inte i offentliga upphandlingar. Därmed går många småföretag miste om möjligheten att göra stora affärer. Statistik visar att vart tredje företag som lämnar in ett anbud faktiskt vinner, skriver Michelle Borin, vd på Novare Tender.

Konsumentverket gav en konsultfirma utan specifik kompetens ett uppdrag som borde ha gått till forskare som har kunskapen, skriver Cecilia Solér, docent vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.

Ett gott anbudsarbete handlar inte om pengar, utan om att satsa på rätt saker och göra saker rätt, skriver Azra Dajic, konsult på Kontract. Hon har erfarenhet av både anbudsarbete och upphandling och delar med sig av sina bästa tips för att skapa ett professionellt anbud.

Upphandla inte skrivare och kopiatorer som produkter utan upphandla dem som tjänster, skriver Madeleine Bergrahm, hållbarhetschef på HP Sverige. Det lönar sig att köpa en tjänst om hela livscykeln vägs in. Det ger även en lägre miljöpåverkan.

Jag har läst debattartikeln på Upphandling24 som angriper förekomsten av konsultmäklare som mellanliggande led mellan konsulter och kunder. Min uppfattning är att den säkert väl företräder en hel del medlemsföretag i Innovationsföretagen. Men jag tycker nog att verkligheten ser lite annorlunda ut, skriver Tomas Qviberg, vd, Konsultkompaniet.

Användandet av konsultmäklare är ett fenomen som på många sätt motverkar en transparent och väl fungerande upphandlingsprocess. Region Stockholms upphandling av konsulttjänster är ett färskt exempel på detta, skriver Magnus Höij och Helena Dahlberg, Innovationsföretagen.

I mars avslöjade Veckorevyn att minst 133 unga blivit utsatta för övergrepp på HVB-hem de senaste fyra åren. Nu går Vårdföretagarna ut och uppmanar kommunerna att skärpa kraven vid upphandling av vårdplatser.

Den offentliga sektorn måste bli mer innovativ och sätta användaren främst. Offentlig sektor behöver också samarbeta med näringslivet kring digitala lösningar, skriver Jenny Engström och Niklas Tideklev.

Ett tvång för myndigheter att premiera låga priser ända ner till botten leder till ett motbjudande resultat. Det prismässigt högst värderade anbudet blir det anbud som är ett öre dyrare än det anbud som ska uteslutas för att priset är orimligt lågt, skriver Casper Tham.

Ellen Hausel Heldahl och Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv, hävdar i en debattartikel att ”upphandlare struntar ofta i offentlighetsprincipen” och uppmanar SKL att ”aktivt informera sina medlemmar om hur OSL ska tillämpas eftersom det uppenbart saknas kompetens”, skriver Germund Persson, chefsjurist på SKL. SKL känner inte igen sig i beskrivningen.