Svenskt Näringsliv skickar varje år ut en enkät till medlemsföretag med frågor om deras uppfattning av det lokala företagsklimatet (LFK). Företagen svarar på ett 20-tal frågor varav upphandling är en. Upphandlingsfrågan har funnits med i vår LFK-undersökning sedan år 2006. Inte vid något tillfälle har medelvärdet för Göteborgs del nått upp till betyget 3 på en sexgradig skala, vilket motsvarar godkänd, skriver Ellen Hausel Heldahl och Birgitta Laurent och fortsätter debatten.

Vi välkomnar en seriös undersökning kring Sveriges upphandlingsbästa kommun. Det skriver Henrik Karlsson och Eva Ternegren, Inköp och upphandling i Göteborg, i en kommentar till Ellen Hausel Heldahls och Birgitta Laurents debattartikel om Svenskt Näringslivs företagsundersökning. I den får Göteborg bottenbetyg.

Mycket av det som företagen möter i sin vardag ligger direkt under kommunernas ansvar. Det handlar om tillsyn, om bemötande och om en rättssäker och effektiv myndighetsutövning. Drygt 30 000 företagare tycker varje år till om företagsklimatet i sin kommun i Svenskt Näringslivs undersökning. Göteborg får bottenbetyg.

Med jämna mellanrum får jag samtal från företagare som vill överpröva en upphandling eller till och med polisanmäla vad de anser vara jäv och/eller korruption, skriver Sten Lövrup.

Fler företag måste bli intresserade av att delta i konkurrensen om de offentliga kontrakten. Ett sätt att nå detta mål är att upphandlingsdokumenten tvättas från onödiga krav. Mot den bakgrunden har vi låtit översätta en holländsk proportionalitetsguide till svenska. Guiden är framtagen av Upphandlingsmyndighetens systerorganisation i Nederländerna, skriver Ellen Hausel Heldahl och Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv.

Det finns ingen motsättning mellan den goda affären och upphandlingslagstiftningen. Den synen är inte bara min, den är också tydlig i regeringens nationella upphandlingsstrategi, skriver Per Finnhammar i en debattartikel.

I en nyligen publicerad artikel här på Upphandling24 har Amar al Djaber och Sarmad Abdul Nabi redogjort för Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 3713-17. Kammarrätten anger att avrop från ett ramavtal inte får leda till ett nytt ramavtal utan måste resultera i ett upphandlingsrättsligt kontrakt. Artikelförfattarna drar av domen en allmän slutsats att det inte är tillåtet att avropa avtal som inte specificerar någon garanterad kvantitet.

Sverige släpar efter när det gäller hur väl digitala tjänster utformas efter användarnas behov. I nästa version av den nationella upphandlingsstrategin måste användarperspektivet lyftas fram, skriver Clas Thorén, Åke Walldius och Tomas Berns. De hänvisar till en rapport som visar att it-strul kostade det privata näringslivet över 44 miljarder kronor under 2016.

Om vi tar bort den osunda konkurrensen och ser till att utföraren får vettigt betalt kommer den inte att behöva sänka lönerna. Då försvinner behovet av att ställa arbetsrättsliga villkor, skriver Gustav Knopp.

Outsourcing av ekonomiska skäl är inget hållbart argument. I dag är det alldeles för enkelt och kostnadseffektivt att skapa effektiva och säkra privata moln som stöder landets digitalisering, skriver Jan Hedlund.

EU-kommissionen är frustrerad över att inte hållbar utveckling främjas och att inte miljö- och arbetsrättsliga krav ställs vid offentlig upphandling. För att det ska bli bättring uppmanar kommissionen medlemsländerna att satsa på de offentliga upphandlarna, skriver Mikael Ruukel och Patricia Widergren, Vision.

Det verkar finnas ett samband mellan inomhusvistelse och sämre studieresultat. Belysning för studier bör därför ha ett dagsljusvitt ljus. Arbetsmiljöverket checklistor för arbetsmiljön i skolor innehåller inte ämnet belysning. Därmed ställer inte heller kommunerna krav på dagsljusbelysning i sina upphandlingar, skriver Ulf Gustafsson.

Icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse omfattas inte av EU:s regler om offentlig upphandling. Det står så – svart på vitt – i EU:s rättsakter, skriver Mathias Sylvan i en slutreplik till Philip Thorell.

Ska den offentliga marknaden fungera bättre så måste det ske genom bättre dialog, inte genom fler tvingande regler. Mötet mellan inköpare och leverantör är nämligen helt nödvändig för den goda affären. Låt mig visa det genom ett par exempel, skriver Stefan Holm, Almega.

Föreställningen om att IOP, som avser icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse, är undandragna såväl gemenskapsrätten som upphandlingsregelverket har fått ett stort genomslag mycket på grund av Malmörapporten. Som författare till rapporten är Mathias Sylvans debattsvar därför välkommet. Men slutsatserna grundar sig på en missuppfattning, skriver Philip Thorell.

Så här inför jul är det ju lätt att liksom Karl-Bertil Jonssons ömma moder få något religiöst i blicken. Det hände mig häromdagen vid en diskussion om annonseringstider för koncession, som obemärkt gled över i ett stilla konstaterande av hur (relativt) smidigt det är att upphandla koncessioner enligt nya LUK:en, skriver Ulf Sjölin.

It-skandalen på Transportstyrelsen utlöste en rad granskningar och diskussioner kring möjliga förbättringar av myndigheternas it-drift. Men regeringens lösning på problemet bygger på ett tankefel. Att ge Försäkringskassan mandat att ta över it-driften är en galen väg att gå. Lägg i stället resurser på att skapa säkra ramverk för myndigheterna, anser Bengt-Göran Kangas, Evry.

Hundratals miljoner människor världen över arbetar i länder som präglas av låga löner och svåra arbetsförhållanden. Som upphandlare av it-lösningar har du makten att välja de leverantörer som tar sitt sociala ansvar. Kundernas efterfrågan är en viktig drivkraft för att förändra globala logistikkedjor inom it, skriver Louise Koch, Corporate Sustainability Lead, Dell.

En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling är ett mål i den nationella upphandlingsstrategin. Trots detta utesluts PVC. Vi uppmanar Upphandlingsmyndigheten att omarbeta sina miljökriterier så att de baseras på ett livscykelperspektiv och dagens kunskap om PVC, skriver Lena Lundberg, PVC Forum.

Jag har flera gånger försökt provocera till debatt om IOP. Tills nu har ingen antagit utmaningen, skriver Mathias Sylvan i sitt svar på Philip Thorells debattartikel.

Det finns en utbredd föreställning om att idéburna offentliga partnerskap, IOP, som avser icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse, inte omfattas av LOU eller det bakomliggande LOU-direktivet. Det är felaktigt, skriver Philip Thorell, moderator på Upphandlingskonferensens seminarium om IOP.

”Det behövs fler jobb och åtgärder för att ingjuta mod hos de unga som idag står utanför arbetsmarknaden. Därför behövs en nationell handlingsplan som utmanar företagen att ordna fler jobb och hjälp till entreprenörskap för unga.” Läs debattartikeln underskriven av åtta debattörer.

Med Construction Management, CM, som genomförandeform kan kontrakt enkelt delas upp mellan flera olika aktörer. På så sätt får även mindre entreprenörer möjlighet att lämna anbud i en upphandling vilket i sin tur innebär ökad konkurrens, skriver Stefan Dahlgren.

Det behövs inte alltid storslagna kommunikationskampanjer för att uppnå resultat, det personliga samtalet kan vara minst lika effektivt. Marilouise Berg, miljöstrateg i Helsingborgs stad, berättar om hur hon och inköpsanalytikern Charlotte Strömstedt sparat stora summor på ett avtal, bara genom att hitta rätt personer och ringa dem.

”När det gäller de upphandlingar som påverkar arbetets organisering är jag övertygad om att facket i större utsträckning skulle kunna tillföra sin kompetens och få inflytande över förfrågningsunderlagen. Jag ser fram emot upphandlingar som genomsyras av en samsyn på schysta villkor för de inhyrda”, skriver Anki Elken på Randstad.