I en tid där klimat och hållbarhet är på allas läppar är det viktigt att vi granskar vad, när och hur vi bygger. Med tanke på att svenska byggnader står för nästan 40% av Sveriges energianvändning (Naturvårdsverket) säger det sig självt att vi måste sträva efter en så hög nyttjandegrad som möjligt för varje lokal.
Det har visat sig vara allt svårare att göra korrekta framtidsutsikter i en värld med allt hastigare utveckling och svängningar. Pandemier, väpnade konflikter med människor på flykt, ekonomisk instabilitet och klimatförändringar kräver flexibilitet i hur Sverige bygger. Anpassningar som permanenta byggnader inte kan svara på.
Hållbarhetsperspektivet
Lokaler med låg nyttjandegrad får inte enbart ekonomiska och sociala konsekvenser. Uppvärmning, belysning och ventilation körs ofta på samma nivå oavsett om lokalen är fullt utnyttjad eller inte, vilket leder till onödig energianvändning och koldioxidutsläpp. Lika illa är överfulla lokaler i t ex utbildningslokaler där kvalitén på livsmiljön försämras.
Parmaco bygger samhällen som är trygga i förändring.
Statiskt byggande fyller fortfarande en funktion för samhället, men modernare byggnadslösningar som bygger på anpassningsbar modulbas får en allt viktigare funktion i samhällsnyttan.
Behov av att hyra rum och lokaler kan uppstå snabbt, behövas under kort tid eller lång tid, men sällan för evigt. Att kunna skala upp eller ner antalet kvadratmeter, flytta byggnaderna eller förändra dess tillämpning och form garanterar en hög nyttjandegrad, oavsett vad utdaterade framtidsprognoser utlovat.
“Det är dags att omformulera vad en byggnad är och innebär. Vi har inte längre råd att cementera gårdagens sanningar i det fysiska rummet. Att bygga dynamiskt och att ha möjlighet att snabbt anpassa lokalerna efter morgondagens behov erbjuder en långsiktighet och trygghet som kommer att revolutionera hur vi tänker om byggande, säger Rikard Nyhrén, vd för Parmaco Sverige.
En låg nyttjandegrad av lokaler är inte bara ett slöseri med resurser, det är en klimatkris i sig”.
Referens: Naturvårdsverket (u.å.). Klimatet och bygg- och fastighetssektorn. (Hämtad den 6 november 2023)