Att det är tillåtet att ställa krav på märkningar i offentliga upphandlingar hoppas jag att det har blivit tydligt sedan vi på Miljömärkning Sverige och Bra Miljöval på Naturskyddsföreningen lanserade en juridisk rapport förra våren. Nu borde det inte finnas några tvivel på att typ 1-märkningar som till exempel Svanen och EU Ecolabel får ställas som krav i upphandlingar. Samt att märkningarnas krav i hela livscykeln, hela vägen ner i råvaruledet och olika sociala krav, är tillåtna.
Men i diskussioner som jag har haft sedan dess har en annan fundering även varit angelägen att tydliggöra. Det vill säga utmaningen att hantera likvärdiga märkningar. Jag kan delvis förstå oron och utmaningen, då varken europeisk eller svensk lagstiftning har någon definitionsförklaring.
Att man inte skulle kunna ställa krav på märkningar av anledningen att man ändå måste acceptera andra märkningar är ett rent felaktigt tankesätt. Så med risk för att provocera lite: det handlar istället om den upphandlande organisationens egna kunskaper och rutiner för hållbarhetskrav i upphandlingsarbetet som behöver förbättras.
För att ge mitt perspektiv på varför likvärdiga märkningar behöver accepteras måste vi gå tillbaka till de grundläggande principerna och konkurrenssyftet. Det vill säga bland annat att främja konkurrensen, vara likabehandlande och tillåta ömsesidigt erkända bevis och certifikat.
Det nuvarande upphandlingsdirektivets syfte är att förenkla och det är anledningen till att det tydliggjordes att krav på märkningar är tillåtet. Och ibland finns det faktiskt fler än en märkning inom ett visst kriterieområde, som uppfyller liknande syften och skapar samma förenkling och effektivisering.
Ett sådant exempel är just att Svanen, EU Ecolabel och Bra Miljöval har liknande kriterier för rengöringskemikalier. Det är bara bra ur ett konkurrensperspektiv att det finns flera märkningar. Men det är ingen nödvändighet för att ni ska kunna ställa krav på märkningar.
Dock behöver du inte lista olika märkningar bara för sakens skull. Ta en funderare på vad det är du som köpare vill ha ut av märkningen i form av långtgående hållbarhetskrav. Att lista olika typer av märkningar för liknande produkter/tjänster skapar bara en förvirring hos företag om vad det är för krav som gäller och riskerar även att skapa otydliga upphandlingsdokument. Det kan i sin tur även bidra till en fortsatt spretig domstolspraxis.
I en ny rapport som vi i märkningsnätverket ModUpp2030 har tagit fram, tydliggörs den domstolspraxis som finns och det resoneras kring risker och möjligheter i rapporten. Rapporten ger även tips på hur upphandlande organisationer kan hantera detta praktiskt i upphandlingar.
Syftet med rapporten är, förutom det jag nämnde ovan, även att vi ser en risk att icke likvärdiga märkningar accepteras felaktigt. Skulle en icke likvärdig märkning godtas, finns det nämligen risk för att kravet i upphandlingen har ändrats i efterhand. Vilket vi alla vet inte är tillåtet.
Hur kan då likvärdiga märkningar hanteras rent praktiskt? Ja, det har jag nu uppdaterat Svanen upphandlingsstöd med. Det hittar du här.
För att säkerställa att kraven i upphandlingar uppfylls och tolkas strikt innebär det att bedömningar av likvärdiga märkningar behöver ske grundligt. Det bör innebära att bedömningen:
- Utgår från den angivna märkningens funktion, syfte och ambitionsnivå.
- Den andra märkningens bakomliggande kriterier är likvärdiga, men inte nödvändigtvis att krav på gränsvärden är på exakt samma nivå.
- De egenskaper som den upphandlande organisationen anser vara viktiga och är tydliga i upphandlingsdokumentet.
- Den angivna märkningens uppföljnings- och kontrollarbete bör vara lika grundlig i den andra märkningen.
- Den andra märkningen uppfyller upphandlingslagstiftningens förutsättningar.
För att vara transparenta i upphandlingsdokumentet rekommenderar jag att du anger att likvärdiga märkningar kommer att accepteras samt en kort syftesbeskrivning över vad ni anser vara likvärdigt. För anbudsgivare som vill klara kravet på märkning med en annan märkning föreslår jag också att du anger att anbudsgivaren redan i anbudet ska lämna en beskrivning om hur de anser att den andra märkningen är likvärdig.
Detta kan anbudsgivare utan problem göra om du har ställt krav på en oberoende tredjepartscertifierad märkning som har alla kriterier tillgängliga. Samt att den andra märkningen också uppfyller upphandlingslagstiftningens förutsättningar. Det kommer att göra ditt arbete väsentligt mycket enklare, när du ska verifiera och granska likvärdighetsbeskrivningen.
På Svanens upphandlingsstöd finns även exempelskrivningar som du kan använda i era upphandlingar. Fler tips att tänka på:
- En råvarumärkning som FSC är inte detsamma som en Svanenmärkning.
- Annan bevisning eller utredning ska bara accepteras i undantagsfall.
- Du kan undvika att behöva acceptera annan utredning/bevisning om du ställer krav på märkning som ett kontraktsvillkor.
- Miljöledningssystem enligt ISO 14001 är inte samma sak som en miljömärkning.
Så vad säger du? Kan vi komma överens om att ställa fler krav på märkta produkter och tjänster? Kan vi få till bättre och tydligare arbetssätt för att förenkla och effektivisera arbetet med miljö- och hållbarhetskraven?
Har du frågor, kommentera gärna nedan.
TEXT: Lena Mårdh, hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och projektledare på Miljömärkning Sverige AB (Svanen)
