Det är ett par kommentarer efter EU-kommissionens presentation av förslag till ny upphandlingsförordning.
Både SOI, Sveriges offentliga inköpare, och Adda betonar att det omfattande, 200-sidiga dokumentet kräver mer läsning och analys.
Än så länge är entusiasmen begränsad.
– SOI ser positivt på ambitionen att förenkla regelverket och på att samla dagens tre direktiv i ett gemensamt regelverk. Om resultatet faktiskt blir enklare och mer ändamålsenliga regler för dem som arbetar med offentlig upphandling är det förstås välkommet, säger SOI-ordföranden Martin Magnusson.
Han manar samtidigt till ödmjukhet inför en så stor förändring och den omställning som upphandlande organisationer behöver göra.
– Nya regler och nya upphandlingsförfaranden kommer att kräva både nya arbetssätt och kompetensutveckling, säger Martin Magnusson.
– Det är också viktigt att komma ihåg att lagstiftningen bara är en del av förutsättningarna för bra offentliga affärer. Utvecklingen de senaste 10–15 åren visar enligt vår mening att organisation, styrning och kompetens hos de upphandlande organisationerna är minst lika avgörande. Ett enklare regelverk kan skapa bättre förutsättningar – men det är fortfarande organisationerna som måste omsätta dem i bra affärer.
Addas chefsjurist Åsa Edman – som tidigare i år utsågs till hedersmedlem i SOI – har varit en del av arbetsprocessen inom EU och kommenterar:
– Vi välkomnar förordningsförslaget men trots att de tre regelverken slagits samman, tar det tid att analysera. Djävulen finns som bekant i detaljerna.
– För oss upphandlande myndigheter – inte minst vi som har en nationell roll – blir det spännande att analysera hur de nya upphandlingsförfarandena och verktygen kan tillämpas och göra nytta för samhället, säger Åsa Edman.
Hon lyfter att målsättningarna med revisionen är tydliga och att Adda står bakom behovet av att upphandlingen ska bidra till flertalet av dem.
Men Åsa Edman menar att vissa avvägningar som gjorts för att förenkla för exempelvis små och medelstora företag kan öka risken för osund konkurrens och välfärdsbrottslighet
– Jag tänker framför allt på att kontrollen av anbudsgivare föreslås begränsas till ett specifikt antal uppgifter om det aktuella företaget. Jag har tillsammans med näringslivskollegan Ellen Hausel Heldahl argumenterat för att verkliga huvudmän behöver granskas innan avtal med det offentliga ingås, konstaterar Åsa Edman.
På sin webbplats har Upphandlingsmyndigheteten publicerat en text om förslaget till nya upphandlingsregler. Generaldirektör Anja Clausin framhåller att det handlar om en mycket stor reform med en ambition från EU-kommissionens sida att modernisera, förenkla och harmonisera regelverket.
Av föreslagna ändringar lyfter myndigheten bland annat ett gemensamt, digitalt ekosystem för minskad administration kring offentlig upphandling och ökad transparens.
Upphandlingsmyndigheten noterar också att EU-kommissionen vill ge sig själv ett långtgående mandat att besluta om delegerade akter för att komplettera den nya förordningen.
”Det kommer därför att dröja innan hela regelverket är på plats.” konstaterar Upphandlingsmyndigheten, som annars nämner 2029 som troligt ”startdatum” för EU-förordningen.
I likhet med EU-kommissionen har Upphandlingsmyndigheten ett avsnitt med frågor och svar om lagförslaget – om processen, förordning kontra direktiv och när reglerna kan börja gälla.
Enligt myndigheten väntar i närtid en process i Sverige där Regeringskansliet tar fram en faktapromemoria för överlämning till riksdagen som underlag för information och samråd.
”I en faktapromemoria beskriver regeringen EU-kommissionens förslag och normalt även sin syn på förslaget och hur Sverige bör hantera det. Faktapromemorian om förordningsförslaget väntas överlämnas till riksdagen i mitten av oktober.”, skriver Upphandlingsmyndigheten.
