Standarder finns inom alla områden och innehåller användbara definitioner och kvalitetskrav. Och eftersom de är allmänt tillgängliga kan de ofta användas som en gemensam utgångspunkt med objektiva mätkriterier i upphandlingar.
I lagen om offentlig upphandling, lou, står tydligt att man ska hänvisa till standarder i tekniska kravspecifikationer.
– Om det finns en standard ska man peka på den, då är det inte tillåtet att hitta på egna kriterier i en kravspecifikation, säger Lars Berzell på Swedish Standards Institute, SIS.
Standarder kan bidra till att ge bättre tydlighet mellan parterna i en upphandling. Detta eftersom det i en standard ingår detaljerade definitioner på området, beskrivningar av hur man ska bedöma kvalitet och metoder för utvärdering och kontroll.
Finns i hela världen
SIS är en ideell förening som drivs av sina medlemmar, vilka kommer från näringsliv och offentlig sektor. Den som är intresserad kan bli medlem och vara med och initiera nya projekt eller ändringar av redan befintliga standarder.
På SIS webbplats, www.sis.se, finns beskrivet vilka projekt som pågår just nu och vilka som deltar i utformningen av standarden.
Det finns en motsvarighet till SIS i varje land. På europeisk nivå heter organisationen European Committee for Standardization, CEN, och på global nivå International Organization for Standardization, ISO.
För den som vill locka till sig internationella leverantörer i en upphandling är standarder ett säkert kort.
– Det är inte säkert att man hittar den kompetens man efterfrågar inom Sveriges gränser. Men har du en kravspecifikation som hänvisar till en standard är den med största sannolikhet bekant för en internationell leverantör eftersom de flesta standarder är fastställda på Europa- och/eller global nivå, säger Lars Berzell.
Saknar tillgång till standarder
SIS har av tradition alltid arbetat närmare näringslivet än offentlig sektor. För att öka användningen även inom offentlig sektor är information viktig och Lars Berzell är en av dem som är ute på olika ställen i landet och informerar om SIS verksamhet.
– Jag har varit ute och träffat inköpare och inköpschefer i kommuner och landsting. Min uppfattning är att de inte riktigt vet hur de ska använda standarder på ett bra sätt samt att standarder saknas inom myndigheten/enheten. Det finns naturligtvis avdelningar inom kommunerna som är väl bekanta med, och i stort behov av, standarder, men ofta har de inte fått möjlighet att köpa in dem.
Ändå har tillgången till standarder aldrig varit bättre. Med internet och ett abonnemang hos SIS har man alltid tillgång till de senaste versionerna av standarder. Och det är nödvändigt eftersom det ofta sker förändringar i standarder.
Lars Berzell berättar att omsättningshastigheten ligger på 10-20 procent per år, så det är viktigt att ha koll på de olika versionerna.
– Tidigare hade en myndighet kanske bara en uppsättning av standarder på papper i ett eget bibliotek. Det kunde vara hyllmeter med pärmar för att rymma allt, och det var kostsamt att hantera dessa samlingar så att informationen var uppdaterad. I dag kan flera medarbetare få snabb tillgång till samma information via datorn.
Dyrt att köpa in
Men det kostar pengar att köpa standarder och många myndigheter och kommuner upplever att kostnaden är för stor.
– Kostnaden är baserad på att vi måste finansiera standardiseringsverksamheten. Vårt förslag är att man inom offentlig sektor går samman och delar på kostnaden. Vi för diskussioner med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och några kommunala nätverk om införande av onlinetjänster för standarder.
Lars Berzell vill gärna dra en parallell till hur man i dag kommer åt lagtexter och domar.
– Lagboken har länge funnits i många tjänstemäns hyllor. Svensk och naturligtvis även EG-rätt uppdateras också hela tiden och erbjuds i dag på marknaden via onlinetjänster. Jag tycker att man ska se åtkomsten av standarder på samma sätt; tillgängligt via onlinetjänst blir användandet både rationellt och kostnadseffektivt.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer