– Nya tekniska innovationer gör att vår omvärld och vår verksamhet förändras snabbt. I allt större utsträckning kommunicerar och arbetar vi genom olika digitala kanaler och enheter. Det ställer nya och förändrade krav på skolan, säger Ann Hellenius, it-direktör i Stockholms stad.
Redan i dag spelar digitaliseringen en stor roll i vårt samhälle. Tekniska innovationer gör att verksamheten förändras snabbt. För att klara av att fungera i dagens och inte minst framtidens samhälle krävs en förmåga att kunna hantera digitala verktyg och en mer djupgående förståelse av det digitala och vad som krävs för att nå dit.
– Att integrera it i skolan är en av stadens stora utmaningar. Arbetet med att digitalisera förskolan och skolan är en av de största satsningarna vi gör inom Stockholms stad. Det är ett arbete som kommer att pågå under flera år framöver och som kommer bidra till att modernisera våra skolor och möjliggöra en utveckling av lärandet, säger Ann Hellenius.
Upphandling24 anordnade, i samarbete med Volvo IT och Stockholms stad, samtalet på temat framtidens lärande och digitaliseringen av skolan.
– Som Stockholms stads driftpartner vill Volvo IT, genom att arrangera denna typ av rundabordssamtal och därigenom bidra till delande av kunskap, vara en aktiv del i skolans fortsatta digitala utveckling, säger Krister Mattsson, kundansvarig för Stockholms stads utbildningsförvaltning på Volvo IT.
– Sverige ligger bra till när det gäller antalet datorer i skolan, men när det kommer till användningen i pedagogiken så släpar vi efter. För att åstadkomma ett digitalt lyft gör vi en rad satsningar. Den infrastruktur för it i skolarbetet som vi nu bygger ska finnas för att underlätta för våra elevers lärande och måluppfyllelse, sade Ann Hellenius.
Thomas Fürth, forskningsledare från analysföretaget Kairos Future, inledde med en framtidsspaning. Han menar att efter produktions- och konsumtionssamhället är vi nu på väg in i tankesamhället. Det innebär att det ställs helt nya krav på lärare och läroväsendet.
I framtiden kommer studenter och arbetsgivare inte bry sig om formella examina utan skräddarsy sina egna utbildningar och krav på kompetens. Det är en utmaning för traditionella lärosäten som kommer få global konkurrens från internetbaserad undervisning på distans. Detta betyder också att som student har du tillgång till all världens lärare. Kanske föreläser världens ledande expert i ämnet på distans under ett fåtal timmar och sedan tar din egen klasslärare vid.
Att undervisningen blir mer digital kommer också producera enorma mängder data, både om den enskilde eleven och om gruppers resultat och beteenden. Detta kommer ge viktig input till lärare och utbildningsanordnare, om man bara vet hur och när man ska utnyttja datan.
Alla dessa data gör att statistiker blir ett framtidsjobb. Men vad händer med det icke mätbara? Kommer skolans roll som fostrare av goda samhällsmedborgare komma i ännu mer i skymundan eller tvärtom lyftas fram starkare, som en reaktion?
– Vi ska arbeta för en sammanhållen, hållbar stad och för att motverka digitala klyftor i samhället. I dag är tillgången till digitala verktyg och möjlighet att använda internet något som en stor andel av barnen får med sig hemifrån. Men hur går det då för de barn som inte har den möjligheten? Där har skolan ett väldigt viktigt uppdrag att kompensera för detta, säger Ann Hellenius.
– Vi vet enormt mycket i dag om hur vi lär oss saker på bästa sätt. Ett sätt vi lär oss på är samtal. Man utvecklar en social kompetens ihop med ämnet om man ger möjlighet till samtal. Jag vill ha teknik som stöttar det. Att systemet ska fungera administrativt är en pedagogisk icke-fråga, menar Daniel Barker, matte- och NO-lärare på Norra Real.
Fler röster från eventet
Samtliga deltagare, som representerade allt från förskola till gymnasium, var överens om att även om förekomsten av teknik i sig inte betyder att en digitalisering har skett, så är antalet datorer eller andra enheter i en skola ändå betydelsefullt.
”Man behöver både kompetens och teknik. Det finns en brytpunkt där man inte kommer vidare om inte tekniken finns och fungerar, även om man är duktig på digitala hjälpmedel. Att man inte kan ladda ner ett valfritt program och göra ett snabbt test hämmar kreativiteten”(Hanna Wirde, biträdande förskolechef på Hammarby Sjöstads förskolor)
”Vi måste ha bättre kravställning, hitta vad vi vill åstadkomma, vilken lägstanivå som måste vara gemensam. Lärarna är redan duktiga på att välja vilka digitala verktyg de behöver. Men det finns massor av data vi inte använder”. (Mattias Olsson, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad)
”Om man använde datan bättre så kanske man skulle kunna spara tid och resurser och komma snabbare till beslut om vad som behöver köpas in. Processerna är för långsamma”(Anna Karlsson, matte- och NO-lärare på Rålambshovsskolan)
”Men tänk om hårdvaran inte spelar någon roll. Tänk om man bara tar med sin egen enhet, vad den nu är: telefon, surfplatta, dator – Bring your own device.” (Thomas Fürth, Kairos Future)
Deltagare i samtalet var:
Ann Hellenius, IT-direktör, Stockholms stad
Hanna Wirde, biträdande förskolechef Hammarby Sjöstads förskolor
Anna Karlsson, lärare i matte/NO, Rålambshovsskolan
Camilla Askebäck Diaz, förstelärare i digitala verktyg och i matte/NO, Södermalmsskolan
Nina Jonsson, rektor, Södermalmsskolan
Pål Luthman, lärare i svenska och IKT-pedagog, ESS-gymnasiet
Mattias Olsson, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
Claes Johannesson, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
Daniel Barker, lärare i matte/NO, Norra Real
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer