Flera EU-länder är skeptiska till att ersätta upphandlingsdirektiven med en direkt tillämplig förordning.
De befarar att det nationella handlingsutrymmet begränsas och att regelverket blir mer administrativt betungande.
Men det finns också försvarare av förslaget. I ett gemensamt uttalande uppmanar nu fem nordiska näringslivsorganisationer medlemsländerna att hålla fast vid planerna på en gemensam upphandlingsförordning.
Dagens system med tre upphandlingsdirektiv har lett till stora skillnader mellan medlemsländernas regelverk, menar de.
Nationella tolkningar och överimplementering skapar enligt dem rättslig osäkerhet, högre kostnader och hinder för företag som vill konkurrera om offentliga kontrakt i andra länder.
En direkt tillämplig förordning skulle enligt organisationerna skapa mer enhetliga och förutsebara regler och göra det enklare även för mindre företag att delta i upphandlingar över gränserna.
De varnar samtidigt för att ge medlemsländerna alltför stort utrymme att införa egna regler, eftersom det riskerar att motverka reformens syfte.
Ett annat huvudkrav är ökad digitalisering. Näringslivsorganisationerna vill se gemensamma digitala standarder, system som fungerar över nationsgränserna och en princip om att företag bara ska behöva lämna samma uppgifter en gång.
Digitaliseringen får dock inte leda till nya administrativa bördor eller oförenliga IT-system, betonar de.
De vill också ha tydligare regler om bland annat ramavtal, underleverantörer och intern upphandling, men avser att återkomma till dessa frågor.
Bakom initiativet står Svenskt Näringsliv, Dansk Industri, norska NHO, Finlands Näringsliv och Islands industriförbund.
”En gemensam upphandlingsförordning är avgörande för att digitaliseringen inte ska stanna vid en ambition på papperet. Gemensamma digitala standarder, interoperabla system och principen om att företag bara ska behöva lämna uppgifter en gång förutsätter samma grundregler i hela EU. Om varje medlemsstat i stället utformar egna nationella lösningar riskerar vi att få digitala system som inte fungerar tillsammans, mer administration och fortsatt höga trösklar för företag som vill lämna anbud över gränserna”, skriver Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.
