– Jag tror att många upphandlande myndigheter generellt ser begränsning av antalet underleverantörsled som ett bra medel mot arbetslivskriminalitet, sade Hanna Trygg, advokat och partner på CMS Wistrand, under Anbudsdagen, som anordnades i Stockholm 6 oktober av Inköpsrådet.
Hon gav en översikt om rättsläget och politiska initiativ på olika nivåer.
I Sverige var leverantörskontrollutredningen tydlig 2023 med att en begränsning i lag skulle strida mot upphandlingsdirektiven, bland annat när det gäller den fria rörligheten inom EU.
Europaparlamentet antog en resolution tidigare i år men utan förslag om att lagstifta om begränsning av antal underleverantörsled.
– Det kan också konstateras att det inte finns någon begränsning i det förslag till upphandlingsförordning som EU-kommissionen presenterat, men där återstår samtidigt förhandlingar. Sammanfattningsvis kan man nog slå fast att man är ganska överens på både nationell nivå och inom EU/EES att det inte är någon bra idé att lagstifta om den här typen av begränsningar, sade Hanna Trygg.
Undantaget är Norge, som infört en lagregel som begränsar antalet underleverantörsled i vissa upphandlingar inom riskbranscher och över vissa tröskelvärden. Om regelverket är förenligt med upphandlingsdirektiven har inte prövats fullt ut.
Inte heller i Sverige har egna initiativ på området av upphandlande myndigheter ”utmanats” i domstol.
En undersökning av Byggkoll ifjol (här från journalisten Mikael Berglings blogg) visade att cirka 20 procent av kommunerna använder sig av begränsningar av underentreprenörsled i varierande utsträckning.
– Det är intressant att det verkar vara så vanligt, trots att det finns en betydande kritik om att det ger sämre konkurrens och sämre utnyttjande av resurser, sade Hanna Trygg och hänvisade till en rapport från Svenskt näringsliv.
Hennes egen sammanfattning av att använda ”max två led”:
– Jag tror absolut att det kan stärka transparens och ansvar, men det kommer inte att lösa problemet med arbetslivskriminalitet. Jag tror att man behöver fokusera på andra medel som arbetsrättsliga villkor, revision och sanktioner för att komma tillrätta med lönedumpning, arbetsmiljörisker och andra problem i arbetslivet. Och ska man använda begränsningar så måste de vara proportionerliga – ett generellt tak kan strida mot EU-rätten.
Under Praxisdagen i Stockholm 3 november och Göteborg 24 november kommer Hanna Trygg att föreläsa om vad som är tillåtet för att begränsa antalet underleverantörsled.
