Ett sätt för staten att minska sina risker vid stora investeringar är att ingå i ett så kallat offentlig-privat partnerskap, opp. Det här innebär att stat eller kommun låter företag investera i projekt som traditionellt har bekostats med skattemedel.
Vanligtvis brukar det gälla utbyggnad av infrastruktur eller hus och byggnader som hyrs av offentlig sektor. Finansieringsmodellen bygger på att företaget får möjlighet att hämta hem sin investering genom rätten att bedriva verksamhet med vinstsyfte.
Inför ett opp-projekt finns det ett antal frågor som ska lösas. Hur ska man dela på investeringar och risker, och hur hanteras eventuella vinster?
Den privata sektorn har helt andra krav än den offentliga. Ett aktiebolag ska exempelvis drivas med vinst, men inom offentlig sektor är inte det tillåtet.
Gemensamma affärsmodeller
EU-kommissionen har diskuterat frågan under ett antal år och bland annat tittat på hur man skulle kunna definiera förutsättningarna för opp, och skapa gemensamma affärsmodeller. Flera av medlemsländerna är engagerade i olika typer av opp-projekt, men de skiljer sig mycket från varandra.
– Det finns en otydlighet när det gäller hela det här förfarandet, säger Lena Svensson på Sveriges kommuner och landsting.
En vanlig form av opp är så kallade byggkoncessioner, där byggföretag bygger och underhåller vägar som sedan finansieras med hjälp av vägtullar. Vid en byggkoncession finns det en viss lagstiftning som styr hur avtal kan tecknas.
Vid tjänstekoncessioner, där ett företag till exempel tar över driften av en simhall och driver verksamheten på affärsmässiga grunder, är det endast ett fåtal grundläggande EU-principer som styr utformningen av avtal.
Begränsningar i lou
– I Sverige är det inte lika vanligt med opp-projekt, vi har en tradition att upphandla i stället, säger Lena Svensson.
Vid offentlig upphandling är det som bekant lagen om offentlig upphandling som styr. Men en kommande nyhet i lou kan öppna för fler opp-projekt. I de EU-direktiv som är på väg att införas finns regler för konkurrenspräglad dialog.
– Inför ett it-projekt krävs ofta en närmare dialog med leverantören för att komma fram till hur man ska bygga en lösning. Det är inget färdigt paket på hyllan som man ska köpa, utan kommunen måste kunna fråga leverantören vilka möjligheter som finns. I dagsläget finns vissa begränsningar i lagen om offentlig upphandling på det här området, säger Björn Björk på SKL.
Näringslivet är positivt
Stefan Holm på Almega, en organisation för tjänsteföretagare, berättar att även leverantörerna är intresserade av opp.
– Det finns ett stort intresse bland företagen, oavsett bransch. Allt som krävs är att vi får fram bra förslag på affärsmodeller mellan privat och offentlig sektor, säger Stefan Holm.
En viktig faktor till fördel för offentlig sektor är kredittrovärdigheten.
– Eftersom det är staten man har att göra med minskar kreditrisken på lång sikt och därmed tror jag att företagen är mer benägna att engagera sig under ett längre projekt, säger Stefan Holm.
Att arbeta fram gemensamma riktlinjer och affärsmodeller verkar vara en förutsättning för att användningen av opp-projekt ska ta fart. Det är ett uppdrag för politikerna menar Björn Björk.
– Vi anser att det här är en fråga som de enskilda kommunerna och landstingen inte ska brottas med. I stället borde vi kunna finna nationella lösningar, säger Björn Björk.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer