Bristande kommunikation mellan kommuner och landsting är ofta orsaken till att vårdinstanser inte alltid har korrekt och fullständig information om patienter. Resultatet kan bli att läkare ställer fel diagnoser eller ordinerar läkemedel som inte får den effekt de är avsedda att ha.
– Biverkningar från läkemedel är en stor orsak till sjukdomar och leder ibland till dödsfall, framför allt hos äldre, och det här tar stora vårdresurser i anspråk, säger Eva Leach, projektledare på Carelink som driver projektet Nationell patientöversikt.
Syftet med den nationella patientöversikten, som samtliga landsting kommer att införa, är att informationen ska följa patienten, och att denne själv ska ha tillgång till all information i sin egen journal. Den nyutvecklade journalen kommer bland annat att innehålla patientens personnummer, namn och adress samt information om diagnoser, epikriser, läkemedel, labbsvar och primärvårdskontakt på hemorten.
– I pilotversionen saknas tyvärr information om exempelvis läkemedelsallergier, och vi har också ett behov av information från Apoteket om uthämtade läkemedel, säger Eva Leach.
Möjlighet till integrerade system
Under 2004 och 2005 bedrevs en försöksverksamhet med landstingen i Jönköping, Östergötland, Uppsala och Norrbotten. Efter utvärdering ligger den nu till grund för den fortsatta utvecklingen.
– Den tekniska lösningen blir en distribuerad arkitektur utan krav på centrala komponenter, säger Eva Leach. Vi använder oss av en skalbar arkitektur för att göra det möjligt att integrera systemet med kommande nationella lösningar.
Just nu pågår det bland annat ett parallellt projekt med en nationell ordinationsdatabas, och förhoppningen är att de här två systemen ska kunna utbyta information med varandra i framtiden. Men det är också viktigt att en nationell lösning kan kombineras med existerande lokala lösningar, eftersom många landsting redan har mycket av sin information elektroniskt.
– Vi ska även utarbeta riktlinjer för hur vi tar hand om historik, och hur den ska integreras i det nya systemet, säger Eva Leach.
Enligt dagens lagstiftning är det inte tillåtet att lagra all information om en patient på samma ställe, och kraven på säkerhet i form av roller och behörigheter från Datainspektionen är omfattande.
Patientdatautredningen kommer även de att komma med förslag på hur information i journaler ska hanteras. Bland annat kommer patientens samtycke att krävas för att göra informationen från journalen tillgänglig.
– Om jag till exempel bryter en tå betyder ju inte det att sköterskan behöver se hela min tidigare sjukdomsbild, säger Eva Leach.
Örebro går i täten
Förmodligen kommer Örebro läns landsting att bli först med att ansluta sig till Nationell patientöversikt. Catharina Schlyter är förvaltningschef i Örebro läns landsting, och hon berättar att de i dag har ett tätt samarbete mellan landsting och kommuner, framför allt när det gäller administration och vårdplanering.
– Vi har däremot inget systemstöd för informationsöverföring, och det är främst därför Nationell patientöversikt är intressant, säger Catharina Schlyter.
Det är mest äldre patienter som slussas mellan kommuner och landsting, detta eftersom de förra har hand om äldrevården och den senare har hand om sjukhusvården. Att smidigt kunna överföra information från journaler, provtagningar och annat är därför av stor vikt för att förenkla arbetet.
Till en början är det Örebro kommun som kommer att anslutas till den nationella patientöversikten, och så småningom följer förhoppningsvis de andra kommunerna i länet efter och även de privata vårdgivarna.
– Det är viktigt att det blir rätt från början, så att vi får ett system som kan återanvändas av alla, säger Catharina Schlyter.
Urvalet av informationen
Hon poängterar att en viktig fråga är säkerheten. Själva informationsöverföringen i sig är inte så komplicerad, men det är svårare att få till stånd ett säkert system, med loggning av det som görs i systemet och verifiering av att rätt information visas för rätt användare.
I dagsläget har kommunerna i Örebro läns landsting egna journalsystem, och vissa är mer datoriserade än vad andra är.
– Tanken är inte att alla ska byta ut sina gamla system, utan att vi ska komma överens om vilken information som ska finnas i det centrala systemet. För att föra över informationen byggs sedan moduler till de befintliga systemen, säger Catharina Schlyter.
Ett par läkare från Örebro läns landsting är involverade i ett delprojekt som syftar till att definiera vilka informationsmängder som ska vara med.
– Det gäller inte bara information från journalsystem, utan det finns information från andra system som också behöver finnas med, till exempel laboratorieresultat.
Portal uppskattad av användarna
Förrförra året införde landstinget en klinisk portal, där de samlar information från en mängd mindre system inom vården. Portalen håller nu på att rullas ut till samtliga verksamheter.
– Den har fått ett väldigt positivt bemötande, och användarna uppskattar att bara behöva logga in på ett ställe för att få tillgång till all relevant information.
Även den nationella patientöversikten är efterfrågad av användarna, framför allt av kommunen. Patienterna tror ofta att ett sådant system redan finns på plats, och att oavsett vilken läkare de går till har han eller hon tillgång till all relevant information.
– En naturlig följd av systemet blir förhoppningsvis också att alla dokumenterar bättre, eftersom de vet att fler ska ta del av informationen.
Catharina Schlyter framhåller att det på sikt krävs ännu mer kvalitetssäkring kring dokumentationen, om patienterna själva ska kunna ta del av och förstå sina journaler. På Socialstyrelsen pågår ett projekt som handlar om en nationell informationsstruktur, där de försöker få en samsyn kring de termer och begrepp som används. Örebros anslutning till den nationella patientöversikten sker troligtvis i år. Tidplanen beror på hur lång tid upphandlingen tar.
– Men det finns mycket vi kan göra innan dess, menar Catharina Schlyter. Vi kommer till exempel behöva färdigställa en verksamhetskatalog där all behörig vårdpersonal finns med och där specifikationer finns över vad de olika användarna ska ha behörighet att se i systemet. l
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer