Många upphandlande myndigheter har it-system som i praktiken är svåra, eller till och med omöjliga, att byta ut. Patientsystemen inom sjukvården är exempel på att myndigheter lätt fastnar i ett långvarigt beroendeförhållande till det företag som en gång har levererat en it-lösning.
Tydliga inlåsningseffekter till trots är det endast en minoritet av upphandlarna som vidtar konkreta åtgärder för att undvika detta. Det framgår av en rapport som Richard Wessman skrivit på uppdrag av Konkurrensverket.
I Konkurrensverkets uppdrag ingår att främja forskning på konkurrens- och upphandlingsområdet. Verket har gett Richard Wessman i uppdrag att undersöka varför det vid upphandling av it-system ofta hävdas att endast ett visst företag kan leverera.
En av slutsatserna av denna uppdragsforskning (pdf) är vikten av att genom förfrågningsunderlag och avtalsskrivning motverka framtida inlåsningssituationer. Det kan ske genom krav på öppna standarder och interoperabilitet.
Öppenheten gör det möjligt att utveckla och bygga ut system oberoende av den ursprungliga utvecklaren. En annan möjlighet är att kräva leverantörens samtycke till att myndigheten själv får förändra eller anpassa systemet.
Studien visar att en ökad kunskap på beställarsidan är av godo. Ökad samverkan mellan beställare ses som nödvändigt för att minska beroendet av enskilda leverantörer.
Ett vanligt sätt att försöka minimera inlåsningseffekter är att ställa funktionella krav. Trenden går också mot att upphandlande myndigheter allt mer köper standardiserade lösningar.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer