Trögt för ops i Sverige

Offentligt privat samarbete (ops) har länge diskuterats som ett alternativ till andra entreprenadformer speciellt vid större projekt främst inom transportsektorn. Debatten kring ops tog åter igen fart den 9 januari i år då man på DN debatt kunde läsa ett debattinlägg undertecknad av finansminister Anders Borg och infrastrukturminister Åsa Thorstensson. I artikeln tar man förvisso inte hundraprocentig ställning mot ops-projekt men speciellt en mening har fått representanter för bland annat Svenskt Näringsliv att reagera ganska kraftigt. Meningen lyder ”Vi kommer inte, som förra regeringen, att försöka bygga ’på krita’ eller på andra sätt urholka budgetdisciplinen”.

Svensk infrastruktur eftersatt

På Svenskt näringsliv stödjer man ops bland annat ur ett infrastrukturperspektiv. Man anser att det finns ett stort underliggande investeringsbehov i just infrastruktur och att området är underhållsmässigt eftersatt. Man tycker därför att det vore synd att inte utnyttja den möjlighet och flexibilitet som man tycker att ops innebär. Slutsatsen är att upphandlande enheter genom ops kan öka sina möjligheter genom att välja att samverka med privata aktörer.
Orsaken till att det ännu inte kommit igång några ops-projekt i Sverige tycker man dock i första hand ligger på det politiska planet:

— Det har inte funnits någon riktig politisk vilja att ta itu med den möjlighet som det här systemet innebär. Då saknas regler för hur man ska kunna hantera den här potentialen att samfinansiera infrastrukturinvesteringar, säger Joakim Bogdanoff, kommunikationsstrateg på Svenskt Näringsliv.

Joakim Bogdanoff menar att regeringen skyller på att man idag inte har ett budget- eller upplåningssystem i Sverige som kan klara av att hantera ops-projekt.

Ingen extern lånefinansiering

Hans Lindblad, statssekreterare på Finansdepartementet menar dock att regeringen i grund och botten ser positivt på ops-projekt för att bland annat utnyttja effektivitetsvinster, få bättre produktivitetsutveckling och få ut mer för pengarna. Det regeringen däremot inte är intresserad av är den del av ops som inbegriper extern lånefinansiering:

— Staten lånar alltid per definition billigast. Och nu sitter vi dessutom i den situationen att vi har ett betydande överskott i statsbudgeten och det finns ingen anledning att plocka in externt kapital. Det är bara dyrt och det tycker vi är onödigt.

Vägverket är ett statligt verk som bedriver verksamhet som kan komma i fråga i ops-sammanhang. Sommaren 2007 tog verket på uppdrag av näringsdepartementet och i samarbete med Banverket och VTI (Väg och Transportinstitutet) fram en rapport med en analys av för- och nackdelar med ops samt ett antal förslag på möjliga ops-projekt.

Annan riskfördelning

Magnus Trollius, ops-ansvarig på Vägverket anser att man i ett ops-projekt med extern privat finansiering betalar för en slags riskpremie. Han pekar på att det i det läget är en helt annan riskfördelning än i ett traditionellt projekt samtidigt som det automatiskt ger oerhört starka incitament för entreprenörerna att bygga färdigt så fort som möjligt.

— Det är klart att en extern finansiering ger en högre ränta. Men om du ser det i förhållande till att du får en helt annan riskfördelning och en snabbare byggprocess så vill jag mena att man utvecklar både branschen och verksamheten, säger Magnus Trollius.

Avslutningsvis menar Magnus Trollius att regeringen borde tänka om och istället ge klartecken för ett eller ett par ops-projekt för att på det sättet kunna utvärdera resultaten i praktiken.