Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgick till 1 008 miljarder kronor 2024. Det motsvarar 17,5 procent av BNP, enligt statistik från Upphandlingsmyndigheten.
Året innan var värdet 1 009 miljarder. Minskningen är alltså marginell, omkring en promille, men sticker ändå ut.
– Det är värt att uppmärksamma att de upphandlingspliktiga inköpen minskar för första gången på länge, säger Andreas Doherty, analytiker på Upphandlingsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Någon enskild förklaring till trendbrottet går inte att peka ut. Enligt Upphandlingsmyndigheten handlar det inte heller om att de offentliga inköpen generellt har minskat. I stället har sammansättningen förändrats. Den del som beräknas vara upphandlingspliktig har blivit mindre samtidigt som inköp som inte är upphandlingspliktiga har ökat.
– Det vi ser i statistiken är i stället en förändrad sammansättning, där de upphandlingspliktiga inköpen minskar medan inköp som inte är upphandlingspliktiga ökar, säger Andreas Doherty.
Till den senare kategorin räknar Upphandlingsmyndigheten bland annat lokalhyror, vissa sociala naturaförmåner och viss försvarsmateriel.
Av de 1 008 miljarderna stod stat, kommuner och regioner för uppskattningsvis 732 miljarder kronor.
Resterande 276 miljarder kom från bolag. Offentligt ägda bolags upphandlingspliktiga inköp uppgick till 254 miljarder kronor och privata bolags till 22 miljarder.
Beräkningen bygger på SCB:s nationalräkenskaper. Upphandlingsmyndigheten gör därefter tillägg för upphandlingspliktiga inköp som inte ingår där och avdrag för offentliga inköp som inte omfattas av upphandlingsplikt.
