Det var i onsdags som Sveriges televisions Uppdrag granskning (UG) speglade fall av misstänkt korruption i kommunsektorn.
Många hade koppling till kommunens affärer, bland annat huvudexemplet Ystad med en historisk kring suspekta larmavtal.
Jönköping, Nordmaling, Sigtuna, Säter och Vara är andra exempel på ”SvT-kartan” som media rapporterat om under det senaste året och där kommunala inköp i olika former varit tveksamma.
– På det stora hela så finns det i kommuner och regioner en bristande probleminsikt och problemförståelse kopplat till riskerna för korruption och otillåten påverkan, sade Polismyndighetens korruptionsexpert Natali Engstam Phalén till UG.
Hon har länge argumenterat för en lagskärpning som tvingar kommuner och regioner att polisanmäla misstänkt korruption.
Enligt Polisen står kommuner och regioner för en märkbart låg andel av polisanmälningar på området.
Polisen kan bli bönhörd av politikerna. I juni remitterade regeringen en promemoria om skärpta föreskrifter som gör kommuner och regioner skyldiga att anmäla anställda som misstänks för brott.
– Kommuner och regioner ansvarar för majoriteten av välfärden och hanterar stora mängder skattepengar. Därför är de särskilt utsatta för fusk, korruption och otillbörlig påverkan. Samtidigt är det anmärkningsvärt att misstänkta brott inte anmäls i högre utsträckning, kommenterade civilminister Erik Slottner i ett pressmeddelande.
Finansdepartementet har begärt in remissvar till 10 oktober. Ändringarna har föreslagits att träda ikraft 1 juli 2027.
