It-skandalen på Transportstyrelsen, som bland annat fällde två ministrar, får fortfarande efterverkningar, särskilt när det visade sig att Transportstyrelsen inte var ensam om att ha problematiska avtal kring utkontraktering, också kallat outsourcing.
– Under hösten har vi talat mycket om Transportstyrelsefrågan, och det kommer säkert att fortsätta. Jag ska inte fördjupa mig i detaljer kring den, men jag tror att vi kan lära oss ett par saker och dra en del slutsatser. Det första är hur sårbara den nya tekniken gör oss. Det vi vill ska vara hemligt, det måste förbli hemligt, sa justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) under sitt tal på Folk och försvars rikskonferens tidigare i veckan.
Han pekade också i talet på att det som hänt på Transportstyrelsen gjort regeringen uppmärksam på riskerna med att överlåta säkerhetskänslig verksamhet till privata aktörer.
– Och här behövs en total förändring av myndigheternas inställning. Under många år så har utgångspunkten varit att man ska utkontraktera så mycket som möjligt, överlåta, privatisera, outsourca – använd vilka ord ni vill. Detta, i kombination med dålig kunskap om vilken typ av uppgifter man egentligen sitter på och hur den kan vara intressant ur försvarssynpunkt, är i grunden väldigt riskfyllt, sa justitieministern.
Han pekade på att det finns sådant som kan utkontrakteras där det räcker med ett säkerhetsskyddsavtal.
– Men det finns också sådant som absolut inte kan säljas eller läggas ut på någon annan, och sådant som ska vara helt avskärmat, sådan information som bara kan avhandlas i avlyssningssäkra rum. Här behöver regelverket stramas upp väsentligt. Vi måste byta inställning. Från en princip om privatisering för privatiseringens egen skull, till en princip om säkerheten först. Det är det förhållningssättet vi ska ha, sa Morgon Johansson.
Ett första steg, menade han, har regeringen redan tagi, i och med den nya säkerhetsskyddslagen. Den ska upp för beslut i riksdagen.
– Men utöver det så har vi också gett en särskild utredare, Stefan Strömberg, i uppdrag att se över var gränserna ska gå för överlåtelse och utkontraktering. Han ska också föreslå sanktioner för den som bryter mot säkerhetsskyddslagen.
Och vi skärper också redan nu kontrollen av statliga myndigheters utkontraktering och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet, sa Morgan Johansson.
Regeringen har även beslutat att samtliga statliga myndigheter blir skyldiga att samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten inför utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet.
Myndigheter, som planerar en upphandling som innebär krav på säkerhetsskyddsavtal, blir skyldiga att samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten innan upphandlingen påbörjas.
Skyldigheten gäller om en framtida leverantör kan få tillgång till eller möjlighet att förvara hemliga uppgifter utanför myndighetens lokaler. Det här medför att flera hundra upphandlingar per år nu kommer att genomgå en mer rigorös kontroll.
Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får förelägga myndigheten som ska utkontraktera verksamhet att vidta åtgärder för att säkerställa säkerhetsskyddet i sådana situationer.
”Om ett föreläggande inte följs eller om säkerhetsskyddslagens krav inte kan tillgodoses trots att ytterligare åtgärder vidtas får Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten besluta att myndigheten inte får genomföra upphandlingen”, skriver regeringen.
– Om Säpo eller Försvarsmakten säger till en annan myndighet att den utkontrakteringen kan ni inte göra, för den äventyrar rikets säkerhet, ja då är det bara att lyda, enligt justitieminstern.
De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 april 2018.
