DoubleChecks årliga insamling av offentlig affärsinformation är sannolikt Sveriges största Spendanalys över den offentliga marknaden baserat på faktiska utbetalningar.
Fredrik Tamm på DoubleCheck ser hur intresset för den offentliga affären ökar.
– Det kan vi bland annat se i de politiska debatterna med Civilminister Ardalan Shekarabi i spetsen. Vid flertalet tillfällen har han förordat vikten av att använda den enorma köpkraft offentlig sektor har för att påverka samhället i en riktning som möter olika former av moderna sociala krav. Bland de viktigaste målsättningarna är de så kallade Agenda 2030-målen vilka till stor del kräver en mer proaktiv och strategisk offentlig upphandling för att de ska kunna uppnås, säger Fredrik Tamm.
Han menar att med den nya lagstiftningen på plats är det verkligen dags att fokus flyttas från juridiken till affären.
– För detta bör varje leverantör och köpare på den offentliga marknaden vinnlägga sig om att fatta sina affärsbeslut baserat på fakta och inte gissningar. Vi är alla värda en bättre offentlig affär för att vi som bolag och som medborgare ska få mesta möjliga nytta för de cirka 30 miljoner offentliga inköp som görs varje år.
Sammanställningen för 2016 visar att samhällsförändringar skapar affärsmöjligheter och visar på att näringslivet ställer upp när det krävs
– En effekt av det stora antalet nyanlända som Sverige tog emot under 2015 och 2016 visar sig också i underlagen. Migrationsverket är den myndighet som ökat sin inköpsvolym mest, med 47 procent till 35,4 miljarder kronor. Antalet leverantörer också har ökat med 1 400 sedan 2014 för att idag uppgå till 4 557. Majoriteten av dessa är mikro- eller småbolag som valt att anpassa sitt erbjudande och ställt upp för de nya behov som situationen krävt, säger Fredrik Tamm.
Han ser fram emot att fler att fler arbetar strategisk med den offentliga upphandlingen. Enligt honom ärr den största fördelen med den nationella upphandlingsstrategin att upphandlingar får ett faktiskt styrinstrument.
– De ska ge, i ordets mest positiva tolkning, en effektivare förvaltning av de offentliga resurserna med mer effekt av de pengar som används. Nu har myndigheterna fått ett skallkrav som visar vad och hur man ska agera för att uppnå en miniminivå i sitt utövande av att göra bättre offentliga affärer.
Han ser de nationella upphandlingsstrategin som ett stort steg i att sätta den offentliga upphandlingen i rätt kontext.
– Strategin innebär att stora organisationsförändringar måste till och då måste den upp i högsta ledningen och inte enbart landa på upphandlarnas bord. Det skulle vara lika tokigt att ge upphandlingscheferna ansvar för kategorimanagement.
Fredrik Tamm pekar på att det länge talats om en fristående grupp av rådgivare, liknande den som tillsattes för att stödja matematikundervisning i landet, och som kan stötta upp landets myndigheter att göra den offentliga upphandlingen strategisk.
– Insatsstyrkan skulle kunna bestå av personer som kan kliva in och göra punktinsatser inom offentlig upphandling och följa med från beslut till upphandling. Ofta finns brister i beställarorganisationerna för vad som ska göras. Det kan också finnas brister på ekonomisidan för hur upphandlingarna följs upp där spjutspetskunniga personer kan bidra.
– Ta en person som Katarina Norén på Trafikverket. Hon är en erkänt duktig upphandlare som inom ramen för sitt nuvarande jobb kunde vara tjänstledig för att ingå i regeringskansliet som sakkunnig under en period, men också användas för att tjänstgöra på olika myndigheter för att utveckla deras rutiner och arbetssätt. Kanske vi får besked om, denna så kallade Insatsstyrka i Almedalen i sommar? säger Fredrik Tamm.
Men han pekar också på att stödet inte bara behöver innebära personer.
– Det kan handla om att titta på olika it-stödsystem som gör att man får mer valuta för pengarna men också samla klokskaper kring upphandling i ett gemensamt upphandlingsbibliotek.
Årets sammanställning visar också att SAAB ligger i topp bland leverantörerna med Atea som god tvåa.
– Anmärkningsvärt är att Atea kunnat öka sin affär från 6,9 miljarder kronor till 7,7 miljarder kronor på en extremt konkurrensutsatt marknad. Totalt finns det 3 654 konkurrenter till Atea som tillsammans omsätter 27,3 miljarder kronor.
Övriga vinnare av offentliga upphandlingar finns inom branscher som bygg-
och anläggning samt vård och omsorg vars marknadsvärden ökat med i snitt 25 procent.
– En intressant uppstickare är branschen Personaluthyrning vars marknadsvärde ökat med 24 procent och totalt mer än 1 miljarder kronor för de 495 leverantörer som ser till att offentlig sektor är bemannat när så behövs, säger Fredrik Tamm.
