Beslut om polisanmälan togs av kommunstyrelsen igår efter händelsen under fullmäktigesammanträdet 8 september.
Enligt ett pressutskick från Enköpings kommun lämnade politikern uppgifter om en pågående tjänsteupphandling.
”Uppgifterna handlade bland annat om vilka intressenter som laddat ner upphandlingsunderlaget.”, skriver Enköpings kommun.
Kommunen gör bedömningen att politiken därmed brutit mot absolut sekretess och den tystnadsplikt som följer av offentlighets- och sekretesslagen.
– Att han delade med sig av dessa uppgifter under sammanträdet innebär ett olovligt röjande och händelsen ska därför polisanmälas. Nu får Polisen avgöra hur de väljer att gå vidare i ärendet, säger kommunstyrelsens ordförande Peter Book, Moderaterna.
Den anklagade socialdemokraten går till moteld i lokaltidningen Enköpings Posten:
– Jag upplever absolut inte att jag bryter mot någon tystnadsplikt, jag känner inte att jag har gjort något fel. Det är ingen som har blivit skadad av det här, säger han.
Vidare:
– Jag har inte fått reda på mer än det som står i tidningen. Det är ingen från kommunen som har hört av sig och pratat med mig. På ren svenska tycker jag det är åt helvete.
Exakt vad som sades i fullmäktige har i skrivande stund inte gått att klarlägga. Aktuell tjänsteupphandling fanns med som en informationspunkt, men ingenting framgår av protokollet och någon webbsändning finns inte publicerad på kommunens webbplats, till skillnad från andra fullmäktigesammanträden under året.
Jakob
Uppgift om vilka ”intressenter” (inte anbudsgivare) som laddat ned underlaget utgör INTE ”uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande” enligt villkoret om den absoluta sekretessen i 19 kap. 3 § andra stycket i OSL.
Istället omfattas den typen av uppgift av första stycket och då måste skaderekvisitet prövas, nämligen huruvida ”det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.”.
Det kan givetvis diskuteras om skaderekvisitet är uppfyllt i och med avslöjandet under kommunfullmäktige och sekretess därför ändå ska gälla, men någon absolut sekretess är det inte tal om.
Vidare kan det ifrågasättas det ifrågasättas om det inträffade kommer att leda till straffansvar enligt 20 kap. 3 § i brottsbalken. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1979/80:2 Del A s 404 anges att
”Angående tillämpningen av första stycket vill jag erinra om att det subjektiva rekvisitet – uppsåt såvitt gäller första stycket – skall omfatta också det förhållandet att den röjda uppgiften inte får lämnas ut i det aktuella fallet (prop. 1975:78 s. 84, jfr SOU 1966:60 s. 105). Detta innebär att en offentlig funktionär som av oaktsamhet misstar sig på sekretessregleringens innehåll skall fällas till ansvar för endast oaktsamt brott, om han röjer sekretessbelagd uppgift.
Huruvida oaktsamt brott är ringa får avgöras med hänsyn till samtliga omständigheter i det konkreta fallet. En omständighet av betydelse kan vara vilken uppgift som har röjts och vilken skada detta har medfört. En annan faktor vid denna bedömning kan vara vilka krav som rimligen kan ställas på den offentlige funktionären med hänsyn till hans möjligheter att bedöma den rättsliga situationen.”