Allt tuffare för akademiker med utländsk bakgrund

Verkligheten för akademiker med svensk och utländsk bakgrund har ändrats under 2000-talet. Det visar nya siffror från Statistiska Centralbyrån som Jusek har beställt.
 
Siffrorna visar att skillnaderna mellan de två grupperna har blivit större både när det gäller lönenivåer, och när man tittar på hur pass kvalificerat arbete man har i förhållande till sin utbildning. 
 
Jusek har studerat utvecklingen för akademiker med Juseks utbildningsbakgrund under 2000-talet.
 
Sedan 2001 har till exempel andelen akademiker med svensk bakgrund som tjänar mer än 499 999 kronor om året ökat med 10,7 procentenheter. För de med utländsk bakgrund var ökningen endast 3,9 procentenheter.
 
– För att lyckas ta tillvara den resursen invandrade akademiker är måste fler erbjudas individanpassad svenskundervisning och kompletterande utbildningar på högskolan. Vi vet också att det är samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på kvalificerade insatser, kommenterar Juseks ordförande Sofia Larsen.
 
Juseks undersökning visar också att det idag är åtta gånger så vanligt för en person med utländsk bakgrund att vara arbetslös eller sakna yrkesuppgift, jämfört med de med svensk bakgrund. Vid 2007 års rapport var det sex gånger så vanligt.
 
Av akademiker med svensk bakgrund hade 85 procent ett ledningsarbete, eller ett arbete som kräver en högskoleutbildning. Det är en siffra som har hållit sig på samma nivå under hela 2000-talet. För gruppen med utländsk bakgrund har siffran dock gått konsekvent nedåt, från 56 procent år 2001, till 49 procent 2012.
 
Jusek föreslår ett antal åtgärder för att råda bot på orättvisorna. Bland vill man se mer yrkesanpassad och intensiv svenskutbildning, bätre tillgång till professionella nätverk samt ett nationellt system för validering av akademiska kunskaper.
 
Andra saker som skulle kunna påverka positivt är fler kompletterande utbildningar på högskolenivå och bättre tillgång till Arbetsförmedlingens insatser också för de som har ett jobb.