Nu är hösten nästan här! Efter en lång, och för semesterfirare, skön sommar är det dags att krypa ur kortbyxor och komma in i rutiner igen. Skön sommar för alla som haft semester, som sagt, men inte lika skön för lantbrukare och skogsägare. Är värmen och torkan en effekt av en naturlig variation eller av den globala uppvärmningen. Tyvärr tyder väl en del på det senare.
Vad har då detta med offentliga affärer att göra? Behovet av brandflyg är en självklar fråga. Men det finns flera lösningar. Ska vi lösa det som i somras och hoppas att de samlade resurserna räcker till? Ska vi köpa (upphandla) egna brandflyg och utbilda egna besättningar eller köpa brandflyg och upphandla besättningar? Eller ska vi hyra (upphandla) brandflyg med egna eller hyrda (upphandlade) besättningar?
Utifrån ett inköpsperspektiv är det här intressant eftersom det handlar om den första frågan en inköpare/upphandlare bör ställa sig: ”Make or buy”.
Kostnaderna för de olika alternativen är inte särskilt svåra att räkna på. Det finns två parametrar som ställer till det. Den ena är att det är osäkert om det kommer att brinna nästa år igen (och om brandflyg då gör nytta).
Den andra är hur lång tid insatsen med dagens system tar i förhållande till de övriga alternativen. Börjar det inte brinna, kommer egna flygplan att vara dyra. Men varför inte gå ett steg längre och sätta en konkret kostnad på detta.
Låt oss anta att ett brandflyg skulle kunna ha gjort nytta, men inte kan sättas in på grund av att det inte är tillgängligt eller att det måste transporteras från exempelvis Italien. Det är nu det blir intressant.
Hur mycket, i genomsnitt, kostar den skog eller annan egendom som förstörs varje timme i onödan. Med detta konkreta värde blir det oerhört mycket enklare att fatta ett beslut. Vi vet fortfarande inte hur många bränder som kommer att inträffa i framtiden, men vi vet vad som har hänt tidigare år och med hjälp av dessa siffror och en prognos kan ett scenario (eller flera) skapas.
Varför inte applicera formeln ovan på sommarens situation. Där har vi fakta kring i vilket skede brandflyg hade gjort skillnad och den konkreta kostnaden för såväl de extra insatser som behövde ske, tillsammans med värdet på den nerbrunna skogen/egendomen.
Varför då inte göra en beräkning enligt följande, med årets siffror som utgångspunkt i en beräkning och ett genomsnitt av till exempel de tio senaste åren som en annan.
Dagens system
Kostnad till EU + (kostnaden för varje timme som en insats inte sker) * (antalet timmar med fördröjning i förhållande till egna resurser)
Kostnad för eget flyg
Kostnad för flygplan (inköp) + kostnad för drift och underhåll + kostnad för personal
Kostnad för hyra av flygplan med besättning
Fasta kostnader + (löpande kostnader (per timme/dag)) * (antalet timmar/dagar) + (kostnaden för varje timme som en insats inte sker) * (antalet timmar med fördröjning i förhållande till egna resurser)
Listan med exempel skulle kunna göras längre, men redan genom dessa tre alternativ ser vi att det är värt att sätta in konkreta siffror för att på så sätt få fram skillnader.
Vi vet inte vad som är bäst, eftersom de olika kostnadsparametrarna är okända för oss. Men vi vet att denna typ av beräkningar skapar ett avsevärt bättre beslutsunderlag.
Värt att poängtera är även det självklara i att fokus den här sommaren har varit på bränder. Vilken är nästa samhällsutmaning som behöver hanteras? Går det att skapa avtal för att möta en osäkerhet, eller krävs det egna resurser i någon form?
Går det faktiskt att göra en beräkning enligt ovan även för andra områden? Inte för att skapa en sanning, utan för att närma sig det medvetna beslutet?
Exemplen ovan belyser den viktiga frågan om analys inför ett beslut. Här exemplifierat med det ekonomiska perspektivet, där inte enbart de direkta kostnaderna räknas in, utan även effekten av det val som görs.
Ska Sverige använda sig av befintlig lösning, med en pool av flygplan? Ska egna flygplan köpas in, eller ska Sverige som enskilt land hyra plan?
En viktig del handlar såklart om hur andra länder agerar, så att inte varje land beslutar att köpa in egna plan vilket troligen leder till ett överskott.
Om varje land gör sin läxa och räknar på ekonomin enligt ovan, blir även detta beslut avsevärt enklare att fatta.
