Bestämmelserna innebär att särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor avseende lön, semester och arbetstid ska ställas om det är behövligt och villkoren går att fastställa. Skyldigheten begränsas till upphandlingar över tröskelvärdet.
Inför beslutet uppmanade Carina Lindfelt, avdelningschef arbetsmarknad, och Birgitta Laurent, expert på upphandlings- och konkurrensfrågor, båda på Svenskt Näringsliv, att riksdagen skulle stoppa förslaget.
I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver de: ”Osäkerheten om när den nya lagstiftningen ska tillämpas blir betydande. Vem ska avgöra när det är behövligt att ställa sociala krav och om villkoren går att fastställa? Den föreslagna lagtexten öppnar för omfattande godtycke. Många av de problem man hänvisar till i flera av de utpekade branscherna är inte hänförliga till den offentliga marknaden utan förekommer framförallt på privatmarknaden.”
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, och Sofia Råsmar, jurist, båda på TCO skriver dock i en replik, också i Dagens Samhälle, att flera av Svenskt Näringslivs argument bygger på missuppfattningar.
”De nya upphandlingsreglerna innehåller flera bestämmelser som syftar till att möjliggöra för fler aktörer att delta, till exempel ökade möjligheter att dela upp en upphandling i flera delkontrakt. Det är dessutom så i flera branscher att seriösa företag har uttryckt en frustration över att de har svårt att konkurrera med företag med sämre villkor för sina anställda. Att ställa krav på arbetsvillkoren främjar en sundare konkurrens”, skriver de bland annat.
Föreningen Sveriges Offentliga Inköpare, SOI, var kritisk till förslaget och anser att de nya reglerna riskerar att överbelasta lokala myndigheter och kommuner.
– Att göra arbetsrättsliga krav obligatoriska vid upphandling inom exempelvis bygg-, städ- och taxibranschen får mycket omfattande konsekvenser för lokala myndigheter, säger Emma Breheim, ordförande i SOI.
Monica Green, S, sa under debatten inför beslutet att regeringen gärna sett att de arbetsrättsliga kraven tagits utan tröskelvärden.
Maria Plass, M, sa sig vara orolig över det uttalandet och vilka konsekvenser beslutet kommer att få för mikroföretag.
– Om det uppstår problem i genomförandeprocessen vill vi att det ska gå så smidigt som möjligt. Vi vill ju förenkla för både småföretag och mikroföretag så att de kan vara med vid upphandlingar, svarade Monica Green.
När man byter blir det alltid oro för hur det kommer att gälla, men det är ett steg i rätt riktning, sa hon också.
– Var har ni fått era siffror om så låga löner som 27 respektive 11 kronor i timmen som ni tidigare använt i debatten. Finns det något utredningsunderlag som visar att människor arbetar för slavlika löner, undrade Peter Helander, C.
Något klart svar på detta fick han inte, utan redovisade själv källorna som var olika intervjuer i medier.
Jakob Forssmed, KD, tyckte det var bra att äntligen komma i mål i denna ”segdragna fråga”.
– Efter år av beredning och månader av förhandlingar med regeringen får vi på plats en lagstiftning som både värnar goda arbetsvillkor i samband med offentlig upphandling, men som inte i onödan krånglar till tillvaron för landets småföretag och inte heller riskerar att diskriminera svenska företag i förhållande till utländska, så som det förra förslaget gjorde och som den här kammaren röstade ner, sa Jakob Forssmed.
Riksdagen röstade igenom regeringens nya förslag, men ändrade i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla.
Bestämmelserna gäller från 1 juni 2017.
