Sedan 2017 sammanställer Institutet Mot Mutors (IMM) en rättsfallssamling över årets svenska mutbrottsdomar.
2021 uppgick totalsumman för mutbrotten till 117 miljoner kronor, jämfört med 16,6 miljoner kronor under 2020. Förklaringen är flera mål med systematisk brottslighet.
– Dels gäller det återkommande mutbrott där värdet uppgår till hutlösa summor. Dels är det återkommande förslag om ett brottsligt upplägg till flera olika aktörer, säger IMM:s generalsekreterare Hayaat Ibrahim.
Flest mål gäller sektorn data, IT och telekommunikation. Detta beror främst på ett enskilt företag som erbjudit IT-utbildning med tillhörande förmåner till ett en lång rad offentliganställda.
Därefter följer sektorerna avlopp, avfall, el och vatten samt transport och fordon. Bygg och anläggning samt vård och omsorg, som vanligen är sektorer som hamnar i topp, har lägst antal i år med enbart ett mål vardera, enligt rapporten.
Den typiske mutbrottslingen är en medelålders man, där givaren av mutan arbetar inom privat sektor och tagaren inom offentlig sektor. Den vanligaste formen av muta är pengar, följt av sakgåvor, presentkort och nöjesresor.
Två av de 33 fallen i fjol gäller offentlig upphandling.
Stockholms tingsrätt mål nr B 1074-17
En fastighetschef på en myndighet lät utföra byggnationer på dennes privata fastigheter i Sverige och Finland till ett värde av cirka 3,8 miljoner kronor. Byggnationerna utfördes av tre olika entreprenörsbolag eller underleverantörer till dessa, vilka vid tidpunkten hade ramavtal med myndigheten.
Fastighetschefen dömdes för grovt tagande av muta och andra brott till fyra års fängelse samt meddelades näringsförbud i fem år. Värdet av förmånerna förklarades även som förverkat utbyte av brott.
De tre företrädarna för entreprenörsbolagen dömdes för grovt givande av muta, varav två även för annan brottslighet. En entreprenör dömdes till fängelse i två år och sex månader samt meddelades näringsförbud i fem år. De andra två dömdes till fängelse i ett år och tre månader respektive villkorlig dom och 160 dagsböter. Båda meddelades även näringsförbud i tre år.
Stockholms tingsrätt mål nr B 9118-21
Ett svenskt transportbolag deltog som ett av tre bolag i ett konsortium i en upphandling för ett infrastrukturprojekt avseende tågräls i Azerbajdzjan 2013.
Världsbanken, som beviljat finansiering till projektet, menade att konsortiet hade fått konfidentiell information under upphandlingen samt att företrädare för transportbolaget misstänktes ha samarbetat med företrädare för järnvägsmyndigheten för att vinna upphandlingen.
Direktören för det svenska transportbolaget åtalades för grovt mutbrott.
Enligt tingsrätten bedömning var det dock inte var fråga om en otillbörlig förmån. Detta då det saknades tillräcklig bevisning för att förmånen skulle anses som uppenbart otillbörlig.
Det kunde heller inte uteslutas att andra aktörer i upphandlingen fått tillgång till samma information.
Inte heller ansågs det vara bevisat att det varit fråga om en faktisk påverkan, att det lokala bolaget inte uppfyllde upphandlingsvillkoren eller att valet av partner skett på annat än affärsmässiga grunder.
Sammantaget ansåg tingsrätten att det inte var styrkt att förmånen objektivt sett har haft förutsättningar att påverka eller varit ägnad att påverka mottagarens tjänsteutövning. Direktören frikändes därmed för grovt givande av muta.
