-Jag ser lösningar av det här slaget som bland det vackraste och bästa med vårt politiska system, sade en smått lyrisk Ardalan Shekarabi – numera socialförsäkringsminister – när reformen presentades tidigare i veckan.
-Just att vi identifierat problem och missförhållanden och kunnat sätta oss ner sex partier för att kompromissa. Vi har nått fram till en överenskommelse med åtgärdslista som ska genomföras med stöd från kompetens inom en professionell utredning.
Myndigheten för premiepensionens fondförvaltning är arbetsnamnet på den gigantiska, fristående upphandlingsmyndighet som enligt ett utredningsförslag med strikta politiska direktiv ska växa fram.
Senast i slutet av 2023 ska det nya fondtorget vara igång. Myndigheten ska vara fristående och oberoende från regeringen på ett sätt som liknar konstruktionen med AP-fonderna.
Istället för nuvarande närmare 500 fonder innebär det en begränsning till högst 200 fonder.
-Den nya myndigheten ska vara bäst på att upphandla bra fonder och sköta kapitalförvaltningen, förklarar statens särskilde utredare Mikael Westberg.
-Den upphandling som ska göras ska inte vara en enda stor upphandling för alla fonder utan ske kategorivis för att kunna anpassa kraven utifrån det som är relevant för just den kategorin.
Politiskt lär regeringen inte möta några större hinder för att få igenom reformeringen av premiepensionssystemet, som är ett resultat av vissa fondbolags misskötsel med nuvarande modell.
Sex partier – alla i riksdagen utom SD och V – står bakom inriktningen som den statliga pensionsgruppen enats om.
Men från fondbolagens sida är kritiken desto hårdare. Fondbolagens förening vill hellre se ett system med högt ställda kvalitetskrav som kriterium för att bli godkänd inom premiepensionssystemet.
Enligt vd Fredrik Nordström riskerar ett upphandlat fondtorg att leda till ett försämrat utbud av fonder och tvångsförflyttning av spararnas kapital.
-Upphandling är ett trubbigt instrument som fungerar dåligt i ett system där de sparare som vill själva ska kunna välja fonder. Det ger inte starkare konsumentskydd, inte bättre kvalitet och inte lägre priser, säger han.
