En skrivelse från TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, gick iväg förra hösten. Under rubriken ”Lärdomar av en IT-attack…” gjorde TLV en analys av egna svårigheter vid avtalsbrott och lämnade förslag om hur staten kan stärka sina muskler i tvister.
Respons: noll svar. Inget svar från Justitiedepartementet, som skrivelsen vad ställd till, och inga reaktioner från övriga mottagare som fick en kopia: social- och försvarsdepartementen, Justitiekanslern och Kammarkollegiet.
TLV:s agerande tog avstamp i en ransomwareattack i början av 2024 mot myndighetens dåvarande it-leverantör Tietoevry.
Konsekvenserna blev omfattande för TLV, inte minst ekonomiskt med en beräknad merkostnad på ett par hundra miljoner kronor.
En överenskommelse, belagd med sekretess, nåddes med leverantören. Hanna Abrahamsson, chefsjurist på TLV, summerade i en intervju för ett år sedan:
– Det är i princip omöjligt för många myndigheter, särskilt mindre, att driva process vid avtalsbrott.
TLV:s analys i den skrivelse som gick till Regeringskansliet (här i sammanfattning på myndighetens webbplats):
- Staten saknar ett effektivt system för att hantera misstänkta avtalsbrott och skadeståndsanspråk när staten drabbas.
- Det är orimligt och ett systemfel att en enskild myndighet ska bära hela bördan – ekonomiskt, juridiskt och organisatoriskt – vid en kris som har långtgående konsekvenser för staten.
- Mindre myndigheter saknar idag både incitament och resurser för att driva rättsprocesser.
- Risk för att leverantörer till staten inte gör sitt yttersta för att leva upp till avtalsskyldigheter.
TLV:s förslag:
- Justitiekanslern eller Kammarkollegiet bör få i uppdrag att bevaka statens rätt vid misstänkta avtalsbrott som medför betydande skada.
- En central funktion inom staten kan samordna insatser, hantera juridiska processer och säkerställa ett kraftfullt agerande när leverantörer brister i sina åtaganden.
- Säkerställ att sekretesslagstiftningen gör det möjligt med effektivt informationsutbyte mellan myndigheter vid misstänkta avtalsbrott.
Hanna Abrahamsson kommenterar bristen på respons:
”TLV tog fram förslaget för att vi tycker att det är en viktig lärdom som vi gjorde och en onödig brist i systemet, som kan få betydelse för samhällets beredskap. Utifrån detta hade vi naturligtvis önskat att frågan skulle prioriteras. Samtidigt är vi ödmjuka inför att det är mycket som behöver prioriteras och att det inte är en lätt sak. Vi ser att det inte är försent att agera på förslaget och vi har också efterfrågat återkoppling från Regeringskansliet.”
Redaktionen har sökt Justitiedepartementets pressekreterare två gånger men inte fått något svar.
Från JK – som enligt TLV-förslaget bör få ansvar för en central, statlig funktion mot avtalsbrott – har en verksjurist svarat via mejl till Upphandling24:
”Justitiekanslern har tagit del av Tandvårds- och läkemedelsverkets skrivelse men har inte tagit ställning till de förslag som framförs där. Frågan om vilka uppgifter som bör ankomma på Justitiekanslern är ytterst en fråga för regeringen. JK har inte gjort någon bedömning av om frågan bör utredas vidare eller om myndigheten bör verka för att förslagen genomförs.”
