Långa och mycket omfattande ramavtal kan ha en konkurrensbegränsande effekt, särskilt vad gäller små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingar.
Som doktorand inriktad på relationen mellan konkurrens och offentlig upphandling är det därför mycket glädjande att konstatera att Kammarrätten i Göteborg den 14 mars i år har avkunnat en principiellt viktig dom där kammarrätten faktiskt tillerkänner direktivets ramavtalsrelaterade konkurrensprincip direkt effekt med orden: ”Otillbörlig och konkurrensnedvridande användning av ramavtal är förbjuden”.*
Kammarrättens dom ligger helt i linje med den nya allmänna konkurrensrättsprincipen som infördes i det nya klassiska direktivet som nyligen antogs av EU-parlamentet. Enligt artikel 18 i nya direktivet gäller nämligen följande för alla upphandlingar: ”Upphandlingen får inte utformas i syfte att […] på ett konstgjort sätt begränsa konkurrensen”.
Jag argumenterade i februarinumret av Upphandling 24 för att det nu är dags för den svenska lagstiftaren att implementera artikel 32 i 2004 års klassiska direktiv om att ”upphandlande myndighet får inte använda ramavtal på otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids”. Jag förde även fram att svenska domstolar, i avvaktan på erforderlig ändring av LOU, borde tillämpa direktivets ramavtalsrelaterade konkurrensprincip genom att ge artikel 32 i direktivet direkt effekt.
Jag har i flera debattartiklar pekat på några av slutsatserna från min licentiatavhandling om relationen mellan konkurrens- och upphandlingsrätt som jag avser att lägga fram vid Lunds universitet senare i år.
Avhandlingen innehåller en lång rad konkreta förslag på hur LOU kan göras mer konkurrensfrämjande och jag vill ta upp ett mycket konkret förslag på hur LOU bör ändras för att göra den mer konkurrensfrämjande.
Om man som företagare blir tillfrågad av ett annat företag om att lämna ett gemensamt anbud i en offentlig upphandling ligger det nära att fråga sig om det är lagligt eller inte.
Den företagare som söker sig till LOU kapitel 1, paragraf 11, får ett väldigt tydligt och positivt svar: ”Grupper av leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna ett anbud och att lämna ett anbud”.
Problemet är att ett sådant gemensamt anbud, även om det är helt förenligt med LOU, samtidigt kan utgöra en mycket allvarlig överträdelse av konkurrensreglerna och ge höga böter för otillåten anbudskartell om företagarna hade kunnat lämnat anbud var för sig, se Konkurrensverkets interaktiva vägledning på korta.nu/lar4l.
Jag föreslår därför att det i LOU införs en upplysning om att gemensamma anbud kan strida mot svenska och EUs konkurrensregler. Det skulle kunna vara ett mycket enkelt och kostnadseffektivt sätt att göra LOU mer konkurrensfrämjande.
