-En kommun kan exempelvis agera för att ställa hårdare krav på nya konstgräsplaner eller hur dagvattenreningen utformas. Det finns en rad områden där bra upphandlingar kan göra skillnad, säger Mikael Olshammar på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rapporten är en del av Stockholm stads arbete med en handlingsplan för att motverka att mikroplaster sprids i miljön.
Det är i stor utsträckning ett svårlösligt problem med däckslitage från trafiken som den största föroreningskällan. För Stockholmsområdet beräknas det resultera i över 500 ton mikroplaster årligen.
Men det finns andra områden där kommuner har ett större handlingsutrymme och det gäller bland annat konstgräsplaner med spridning av 50-60 ton mikroplaster per år.
Det är planernas fyllnadsmaterial – infill/gummigranulat – som blivit en miljöbov.
-Här finns olika vägar att gå och en bra början kan vara att engagera sig i den beställargrupp för konstgräs som Naturvårdsverket startat och som ger stöd vid upphandling, säger Mikael Olshammar.
-Problemet har ofta varit att man upphandlat en produkt och inte sett till helheten med skötsel och miljöpåverkan. Det finns bra åtgärdsprogram som kantskydd kring planer, borststationer och brunnsfilter. Vi ser också detta område som passande för innovationsupphandlingar för att kunna gå över till nya, hållbara material.
IVL manar också Stockholms stad att stärka arbetet för att undvika inköp av produkter som innehåller mikroplaster.
Helt problemfri är dock inte den åtgärden då det saknas relevant information kring många produkter. Men kemikalieregistret Chemsoft ger en viss kunskap.
Senare i år kommer IVL Svenska Miljöinstitutet att presentera en större studie om mikroplaster i 20 svenska kommuner med fokus på de större kommunerna.
Studien, beställd av Naturvårdsverket, lär ge bränsle till en debatt om den politiska viljan kring mikroplaster.
-Det skiljer sig ordentligt på det området med allt från svagt intresse i en del kommuner till Malmö stad som fattat ett ambitiöst fullmäktigebeslut om att fasa ut mikroplaster, säger Mikael Olshammar.
Han menar att samhället behöver ha en vaksamhet kring nya lösningar och det gäller inte enbart konstgräsplaner.
-Vi kan exempelvis se på förskolor i dag att lekplatser utrustas med fallskyddsytor där gummi används. Miljöhänsyn ställs mot barnsäkerhet och här behövs en diskussion om vettiga avvägningar, säger Mikael Olshammar.
