Så lägger Statskontoret upp arbetet med att föreslå en nationell upphandlingsdatabas, ett regeringsuppdrag som meddelades i början av mars och som ska gå i mål 16 december.
Arbetet har rullat igång under våren med Susanne Johansson som projektledare på Statskontoret.
– Vi ska titta på tre olika alternativ i uppdraget och där tänker vi oss att först analysera dessa för att sedan gå vidare och rikta in oss på ett av dem. För det alternativet kommer vi även att föreslå författningsändringar och övriga åtgärder som krävs, säger hon.
– Regeringen vill i allmänhet ha någonting som är konkret och användbart för att ta vidare i processen. Så vi kommer att vara tydliga med det vi förordar och även skälen till varför vi inte förordar övriga två.
I en promemoria som Statskontoret tagit fram har uppdraget tolkats och en arbetsplan lagts upp. Statskontoret skriver bland annat att det statliga åtagandet på upphandlingsområdet kommer att öka med en nationell upphandlingsdatabas, oavsett vilket alternativ som kommer att föreslås.
”Vårt förslag till databas ska uppfylla de krav som beskrivs i uppdraget, om t.ex ändamålsenlig sökfunktionalitet och kostnadsfri tillgång till annonser och upphandlingsdokument, men det är inget självändamål att tränga undan företagen som har registrerade annonsdatabaser från marknaden.”, skriver Statskontoret.
De tre alternativen:
- Etablering av en statligt administrerad upphandlingsdatabas där alla annonser ska publiceras.
- Införande av krav på interoperabilitet (systems förmåga att smidigt utbyta data) mellan registrerade annonsdatabaser.
- Krav på att alla annonser publiceras i EU:s databas TED.
Gemensamt för alla tre är att upphandlingsdokument ska finnas tillgängliga efter anbudstidens utgång.
Kostnadseffektivitet, genomförbarhet, säkerhetsaspekter och pågående initiativ på området inom EU är faktorer som Statskontoret särskilt ska beakta.
”Ökad transparens, konkurrens och korruptionsförebyggande uppfattar vi är de primära syftena med databasen och vi kan därför komma att värdera dessa högt.”, skriver Statskontoret i promemorian.
Ett par avgränsningar i arbetet blir att inte täcka in valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem, LOV, och en handlingsfrihet för upphandlande myndigheter om man vill annonsera direktupphandlingar inom ett nytt, nationellt system.
Kartläggningar, intervjuer och internationella jämförelser är grunden för arbetet. Planeringen bygger på att i ett första skede kartlägga befintliga i data i nuvarande system med privata annonsdatabaser, för att sedan fastställa vilka uppgifter som behöver finnas i en nationell databas.
Statskontoret kommer löpande under arbetet att stämma av med Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket och Digg. Inriktningen är också att vid något tillfälle samla representanter för de fem registrerade annonsdatabaserna inom nuvarande system vid ett gemensamt intervjutillfälle.
Projektledare och två utredare kommer att arbeta med uppdraget fram till 31 maj 2027, då den andra delen ska redovisas: en analysfunktion för inköps- och upphandlingsdata.
