Ärendet är planerat för debatt och omröstning i riksdagen idag. Försvarsutskottet vill se en protest mot EU genom ett så kallat motiverat yttrande.
De svenska invändningarna bygger på linjen att EU inte presenterat någon konsekvensanalys som visat att gemensam försvarsupphandling skulle fungera bättre än att frågan sköts på nationell nivå.
Den så kallade subsidiaritetsprincipen – närhetsprincipen – styr att EU endast ska lagstifta i en fråga om utfallet blir bättre jämfört med nationell beslutnivå.
Försvarsutskottets ordförande Helén Pettersson, Socialdemokraterna, betonar att det i nuläget rör sig om en subsidiaritetsprövning och inte den sakpolitiska frågan i sig.
”Med det sagt så ser vi positivt på den övergripande ambitionen hos Kommissionen att stärka Europas försvarsförmåga. Samtidigt är det viktigt att värna svenska intressen och nationell beslutanderätt i frågor som rör nationellt försvar och materialförsörjning. Vi tycker inte att Kommissionen har presenterat tillräckligt tydligt hur medlemsstaternas rätt till insyn och inflytande säkerställs. Därför är utskottet enigt om att förslaget bryter mot subsidiaritetsprincipen.”, skriver hon i ett mejl till Upphandling24.
Även vice utskottsordförande Sven-Olof Sällström lyfter fram att dagens riksdagsbehandling rör subsidiaritetsprincipen.
”Huvudinvändningarna är dels bristande konsekvensanalys kring förslaget. Något också den svenska övergångsregeringen konstaterat. Dels att det redan idag är mer än möjligt för medlemsstater att samarbeta bilateralt kring gemensam upphandling. Dvs ur ett subsidiaritetsperspektiv är det oklart varför frågan måste behandlas på EU-nivå. Subsidiaritetsprincipen innebär att frågan ska behandlas på lägsta möjliga nivå.”, kommenterar han i ett mejl.
Även S-regeringen har riktat kritik mot att närhetsprincipen inte följs. Regeringen har också uttryckt oro mot att ökad EU-styrning riskerar att snedvrida konkurrensen inom försvarsindustrin.
Även på den punkten får regeringen medhåll av ett enigt försvarsutskott:
”Utskottet anser att den europeiska försvarsindustriella och försvarstekniska basen stärks genom konkurrens och konsolidering på marknadsmässiga grunder och villkor, något som inte återspeglas i förslaget. Den föreslagna förordningen ger istället kommissionen möjlighet att styra tilldelning av medel utifrån kriterier som ännu inte är tillräckligt transparenta och mätbara.”, framhåller försvarsutskottet i beslutsunderlaget inför debatt och omröstning i riksdagen.
