Det är Kammarrätten i Stockholm som synat Skatteverkets så kallade ställningstagande från tidigare i år, där myndigheten gjorde en ny lagtolkning och satte sekretesstämpel på skatteuppgifter som tidigare varit offentliga.
Olika uppgifter inom skattekontosystemet som saldo, betalningar och indrivning berörs av förändringen och därmed blir det krångligare att identifiera oseriösa leverantörer.
En privatperson begärde prövning av ställningstagandet. Den klagande parten hänvisade till lagförarbeten om att varje beslut eller ”faktiskt handlande” som beskattningsmyndigheten fattar ska vara offentlig.
Kammarrätten instämmer visserligen i det resonemanget och att offentlighets- och sekretesslagen innehåller en bestämmelse som gör att beslut kring skatter inte ska omfattas sekretess.
Men domstolen menar att det inte ska tolkas bokstavligt utan infördes för att tillgodose offentlighetsintresset på skatteområdet.
”Med hänsyn till det intresse som bestämmelsen syftar till att tillgodose bedömer kammarrätten att varje form av handling eller åtgärd som i och för sig skulle kunna klassificeras som ett beslut inte kan anses omfattas av beslutsoffentligheten.”, skriver domstolen.
Kammarrätten ger också grönt ljus för Skatteverkets bedömning att skattekonton utgör en del av beskattningsdatabasen och att det ger rätt att tillämpa sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.
Det var med viss vånda som Skatteverket meddelande sitt ställningstagande tidigare i år. Syftet med den genomgång av lagtexter som genomfördes var egentligen att öka offentligheten, men resultatet blev det motsatta.
– Lagens syfte är att värna om integritet för personliga och ekonomiska förhållanden. Nu när vi har gjort en fördjupad analys som lett till en ny tolkning så behöver vi ta konsekvensen av det. Jag har stor förståelse för det besvär som det nya ställningstagandet orsakar hos många som använder uppgifterna. Många uppgifter, exempelvis beslut, är fortfarande offentliga, men det innebär förstås en omställning nu när vi ändrar vår syn på sekretessen, förklarade Gunnar Svensson, rättslig expert på Skatteverket.
Myndigheten betonar att uppgifter från ett skattekonto fortfarande kan lämnas ut av den som äger eller har behörighet till kontot samt att uppgifter om obetalda skatter – som inte längre är offentliga från beskattningsdatabasen – normalt finns offentliga vid Kronofogdemyndigheten.
