Det finns många oklarheter kring idéburet offentligt partnerskap, IOP. Nu har regeringens särskilde utredare Samuel Engblom överlämnat ett betänkande som ska göra begreppet tydligare.
– Det finns ofta en rättslig osäkerhet om under vilka förutsättningar en kommun eller en statlig myndighet kan finansiera en välfärdsverksamhet som bedrivs av en idéburen aktör. Utredningens förslag ökar möjligheterna att fullt ut dra nytta av den kompetens, det förtroende och de andra resurser som finns hos idéburna aktörer, säger Samuel Engblom.
Ett idéburet offentligt partnerskap är enligt utredningen ett samarbete mellan en eller flera offentliga respektive idéburna aktörer, med syfte att uppnå ett gemensamt allmännyttigt mål, där båda bidrar med resurser.
Utredningen föreslår en ny lag som gör det möjligt för juridiska personer som uppfyller vissa krav att registrera sig som idéburna aktörer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet.
Organisationen ska vara fristående från offentliga myndigheter, ha ett oegennyttigt syfte, bedriva verksamhet inom välfärden och låta eventuella överskott endast gå till registrerade idéburna organisationer eller till forskning.
Samarbetet får inte innebära tilldelning av offentligt kontrakt, påpekar utredaren. I sådana fall ska tjänsten upphandlas – och måste respektera EU:s statsstödsregler.
Tillsammans med betänkandet publiceras därför en vägledning som beskriver hur IOP kan utformas. Bland vägledningens exempel på verksamheter som i dag bedrivs på sätt som respekterar dessa regler finns behandlingscenter för krigsskadade och torterade, stöd till brottsoffer, idrottsföreningars integrationsverksamhet och lokala arbetsmarknadsprojekt.
– En svårighet med sådana partnerskap har varit hur de förhåller sig till upphandlings- och statsstödsregler. Det har skapat en rättslig osäkerhet som vi försökt åtgärda genom en definition av IOP och en vägledning, säger Samuel Engblom.
Utredaren föreslår också ändringar i LOU och LOV som innebär att det blir möjligt att reservera deltagande i en upphandling till idéburna aktörer. Förslaget bygger på reglerna för sociala tjänster i EU:s upphandlingsdirektiv från 2014 och EU-domstolens praxis.
Det är dock bara möjligt om det bidrar till att förverkliga den sociala målsättningen med tjänsten samt leder till budgetmässig effektivitet. Att den upphandlande myndigheten önskar en viss andel idéburna leverantörer eller vill exkludera kommersiella aktörer är inte i sig tillräckligt för att motivera att en upphandling reserveras, enligt utredaren.
– Regeringen vill förbättra villkoren för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden. Utredningens förslag kommer utgöra ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete, säger civilminister Lena Micko i en kommentar.
