– Jag har gett landstinget hela min vuxna tillvaro och nu är det dags att nästa generation tar vid.
Efter avslutade studier i företagsekonomi och fullgjord värnplikt började Sven Gustafsson 1968 jobba vid Landstinget Blekinge som förrådskontorist.
– Det var tillfälligheter som gjorde det. Jag var glad över att hitta ett ledigt jobb direkt efter lumpen. Jag har trivts i alla år, annars hade jag inte stannat, säger Sven Gustafsson.
När Sven Gustafsson jobbade i förrådet lärde han sig varusortimentet och såg även vilka inköpsbehov sjukvården hade. Det gav honom blodad tand att utbilda sig till upphandlare.
– Jag har gått de kurser som landstinget har erbjudit och har även förkovrat mig på egen hand. Det har varit en del teoretiskt men mycket praktiska förvärvade kunskaper. Som upphandlare lär man sig mest i det praktiska arbetet. Det är ett ständigt utvecklande och lärande, säger han.
Sven Gustafsson lämnade Landstinget Blekinge under en fyraårsperiod och jobbade då i Landstinget Västmanland. Därefter flyttade han till Skåne och genomförde upphandlingar på Centralsjukhuset i Kristianstad. 2003 återvände han till Landstinget Blekinge och cirkeln var sluten.
Under sina 43 år som yrkesverksam upphandlare har han uppskattningsvis genomfört 500 upphandlingar. Det har rört sig om allt från blyertspennor till avancerade röntgenutrustningar.
Vilken har varit den bästa upphandlingen?
– Funktionsupphandling av dialysbehandlingar. Jag var först med att göra en upphandling där utgångspunkten var att betala per behandling. Vi gjorde den som ett pilotprojekt för sjukhuset i Helsingborg. I behandlingspriset skulle maskiner, förbrukningsmaterial och service ingå. Avtalstiden var fem år. Det blev en mycket lyckad upphandling, vilket har inneburit att många landsting i dag har valt att teckna funktionsavtal för dialysbehandlingar, säger han.
De tillkomna förändringarna i lagen har gjort upphandlingsprocessen onödigt byråkratisk och upphandlingar leder till sega rättsfejder, tycker Sven Gustafsson.
Han tycker att det var bättre förr och att hela arbetsgången kring upphandling måste förenklas.
– Förr i tiden riskerade man inte att hamna i rättsprocesser utan kunde föra en rak dialog med leverantören utan att det sågs som särbehandling. Man tog de kontakter som behövdes för att få till en bra affär. Numera går det inte att förhandla sig till bra affärer, säger han.
Enklare. – Förr i tiden riskerade man inte att hamna i rättsprocesser utan kunde föra en rak dialog med leverantören, säger Sven Gustafsson.
I Landstinget Blekinge finns i dag sju upphandlare. Trots att Sven Gustafsson inte ska gå i pension förrän i slutet av 2011 gick arbetsgivaren redan under september ut med en platsannons med syfte att förtidsrekrytera en upphandlare. Anledningen till att Landstinget Blekinge har valt att rekrytera på förhand är delvis för att kunna överföra kunskap mellan generationerna.
Hur känns det att lämna över rodret till någon annan?
– Det känns skönt. Jag har gett landstinget hela min vuxna tillvaro och nu är det dags att nästa generation tar vid.
Vad har du för framtidsplaner?
– Jag ska spela mera golf, och sen spelar jag dragspel i klubb, och det blir fler turer på sjön.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
