– Med den här reformen vill jag markera en tydlig inriktning mot en mer resurseffektiv och socialt hållbar offentlig upphandling. Jag vill att fokus ska vara den goda affären där viktiga samhällsintressen – såsom klimatet, människors hälsa och djuromsorg – står i centrum, säger civilminister Ida Karkiainen i ett pressmeddelande.
Grunden för förslagen till ändringar i LOU är den promemoria som dåvarande S/MP-regeringen presenterade i höstas.
Föreslagen, ny formulering i LOU, var då att ”en upphandlande myndighet ska beakta klimatet vid offentlig upphandling”.
För övriga definierade samhällsintressen – miljö, människors hälsa, djuromsorg och sociala och arbetsrättsliga aspekter – gällde att dessa ska beaktas när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte.
Regeringen föreslår nu som ny lydelse (LOU kapitel 4, paragraf 3):
”En upphandlande myndighet ska beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter om upphandlingens art motiverar det.”
Av lagrådsremissen framgår att regeringen tagit till sig omfattande kritik från flera remissinstanser.
Det gäller exempelvis att det kan finnas upphandlingar där det inte är rättsligt möjligt att ställa klimatkrav, att en skyldighet att alltid beakta klimatet riskerar att tränga undan resurser från upphandlingar som är särskilt viktiga ur klimatsynpunkt och att det i undantagsfall kan finnas skäl att inte ställa klimatkrav för att säkra samhällsviktiga funktioner, exempelvis under en pandemi.
Det blir nu upp till den nya riksdagen efter valet att behandla ärendet med sikte på lagändringar som träder ikraft den 1 juli 2023.
