Varje år köper den amerikanska staten varor och tjänster från externa leverantörer för ungefär en fjärdedel av hela statsbudgeten.
I vissa fall används medlen på sätt som gynnar den sittande presidenten och hans parti.
Det konstaterar Carl Dahlström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskarkollegor i USA och Österrike har han analyserat data om upphandlingar av den federala staten i USA mellan 2003 och 2015.
– Ibland använder den sittande administrationen upphandlingar för att göra strategiska inköp. Det kan till exempel röra sig om att presidenten och hans medarbetare vill styra inköp till företag i stater där presidentens parti är i särskilt behov av politiskt stöd. I de fallen måste den sittande administrationen förlita sig på politiskt tillsatta tjänstepersoner som har inflytande över upphandlingsbeslut för att få det som de vill ha, säger Carl Dahlström till forskning.se.
Forskarnas slutsats är att politiseringen av myndigheter behöver begränsas.
– Om myndighetschefer använder politiska istället för professionella kriterier kommer upphandlingen att präglas av partipolitik. Men om myndigheten istället har en organisation som är utformad så att den begränsar politiskt tillsatta tjänstepersoners inflytande över upphandlingsbeslut minskar istället politiskt motiverad favorisering, säger Carl Dahlström.
Ett exempel på hur det kan gå till avslöjades nyligen av immunologen och vaccinforskaren Rick Bright som var anställd på Biomedical Advanced Research and Development Authority (BARDA), som är en enhet inom Department of Health and Human Services (HHS).
I maj 2020, mitt under pågående coronapandemi, berättade Bright att han och hans kollegor pressades av sina chefer att ge lukrativa kontrakt till företag med politiska kontakter. Han vittnade om att de politiskt anställda cheferna försökte påverka Bright och hans kollegor att göra politiska överväganden istället för vetenskapliga bedömningar i sina projekt. Bright fick sparken efter avslöjandena.
