De statliga konstmuseerna Nationalmuseum och Moderna museet är i blåsväder angående bytesaffärer med vin.
Enligt Sveriges Radio har Nationalmuseum ett avtal med en vinimportör där museet förbinder sig att marknadsföra importören på sin sajt, i pressmeddelanden, kataloger och annat officiellt material.
Dessutom får vinbolaget tillgång till de renoverade lokalerna för olika event. I utbyte får Nationalmuseum vin till sammanlagt fem tusen personer under drygt ett år.
Och enligt uppgifter som Dagens Nyheter, DN, tagit fram har Moderna museet ett liknande avtal där importören under 2018 erbjuder museet 2 325 flaskor vin till vernissager, middagar och mottagningar.
Trots att värdet överstiger 100 000 kronor har museerna inte dokumenterat varför de väljer en viss aktör och hur de kommit fram till att den är bäst, något som krävs enligt LOU.
Enligt Lars Turesson, administrativ chef på Moderna museet, finns skäl att inte tillämpa lagen.
– Sponsring innebär per definition att den som blir sponsrad får en vara eller tjänst till ett pris som är väsentligt lägre än vad det skulle ha kostat att köpa varan eller tjänsten på “vanligt” sätt. Moderna museets uppfattning är därför att bestämmelsen om synnerliga skäl är tillämplig vid sponsorsamarbeten, skriver han till DN.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen vid Uppsala universitet, bekräftar att rättsläget är oklart.
– Man kan inte göra så mycket mer än att få till en domstolsprövning. Det skulle vara om någon annan vinimportör skulle begära en överprövning av det hela, eller om Konkurrensverket ingriper och säger att det här är fel, säger han till DN.
