Lerums kommun skrev avtal med en leverantör om att bygga 30 lägenheter till ett värde av 41 600 000 utan att upphandlingen konkurrensutsattes genom annonsering. Kommunen gjorde sig därmed, enligt Konkurrensverket, skyldig till en otillåten direktupphandling, ett brott mot Lagen om offentlig upphandling, LOU.
Enligt kommunen var syftet med avtalet att tillgodose det brådskande behovet av bostäder till nyanlända som uppstod då lagen (2016:28) om mottagande av nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) trädde ikraft. Bostäderna skulle dock användas dels för nyanlända personer, dels för personer som sedan tidigare fanns i kommunens bostadskö.
Hälften av de aktuella lägenheterna skulle ställas till förfogande för nyanlända, den andra halvan till den ordinarie bostadskön. Enligt kommunen har denna fördelning valts för att uppnå en bättre integration.
Detta argument biter inte på Konkurrensverket. Kommunen har inte begränsat sig till att enbart köpa för det omedelbara behovet, menar verket. Dessutom pekar KKV på att behovet av bostäder för nyanlända var känt lång tid innan avtalet slöts, liksom att det fanns en bostadsbrist i kommunen. Undantaget för synnerlig brådska, eller någon annan undantagssituation som kunde motivera en direktupphandling, är därför inte tillämpligt.
– Det är endast i vissa undantagsfall det är möjligt att hänvisa till en så kallad synnerlig brådska och därmed avstå från att annonsera enligt upphandlingsreglerna, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.
Konkurrensverket har vänt sig till Förvaltningsrätten i Göteborg (pdf) och kräver att Lerums kommun döms att betala tre miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift.
Detta krav har väckt enorm irritation hos politiker och tjänstemän i kommunen. De menar att kommunen genomfört en tillåten direktupphandling för att tillgodose behovet av bostäder som uppstått efter att bosättningslagen trädde i kraft.
”Det är orimligt att vi kommuner åläggs ett så stort ansvar, med så kort varsel och utan lättnader i lagen, för att tillgodose behoven av bostäder. Och när vi ser till att uppfylla våra åtaganden straffas vi för det. Det gör oss rätt och slätt förbannade”, skriver kommunstyrelsens ordförande i Lerums kommun, Dennis Jeryd (S), och kommundirektör Håkan Pettersson i ett debattinlägg i Dagens Samhälle.
De pekar också på att det, enligt deras tolkning av EU-kommissionens regelverk, inte alltid är nödvändigt att annonsera upphandlingar av bostäder till asylsökande eftersom det går att direktupphandla bostäder om det råder exceptionella omständigheter.
Kommunföreträdarna menar att det kan vara oundvikligt att använda de processer för snabbare byggnation som erbjuds för att komma framåt med de krav bosättningslagens ställer och lyfter fram att det är fler kommuner som använt olika undantagsförfaranden i sina bostadsprocesser.
”Det framstår som helt klart för oss att det måste finnas ett sådant utrymme. Alternativet att göra som vissa kommuner, att vägra ta emot sina anvisningstal, utan att några som helst sanktioner kan vidtas, har inte varit aktuellt för oss. Vi vill bidra till att de personer som har tagits emot av vårt land får en bra start med sina nya liv i Sverige. Vi tog vårt ansvar när flyktingströmmen kom. Vi tog vårt ansvar när staten införde bosättningslagen. Nu straffas vi, för att vi byggt för att kunna möta behovet av bostäder till nyanlända, för god integration och samhällsnytta”, skriver Dennis Jeryd och Håkan Pettersson i Dagens Samhälle,
