På uppdrag av regeringen har den nationella rådgivaren för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret* analyserat hur offentlig upphandling kan användas som ett strategiskt verktyg inom försörjningsberedskap.
Inledningsvis konstateras att regeringen har påbörjat ett skifte från att se upphandling som en administrativ process till att betrakta den som ett strategiskt verktyg.
Samtidigt finns brister i systemet. Det saknas tydlig styrning mot många upphandlande aktörer, stödet till både myndigheter och leverantörer är otillräckligt, och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer är otydlig, enligt promemorian.
Upphandlingsmyndigheten, som pekas ut som en central aktör, har idag ett otydligt uppdrag, begränsade resurser och otillräckliga möjligheter att stödja upphandling ur beredskapsperspektiv, enligt rådgivaren.
Därför föreslås Upphandlingsmyndigheten få ett tydligare uppdrag och mer resurser. Det handlar om att ge stöd, utbildning och vägledning samt bidra i arbete med beredskapsavtal och säkerhetsklassad information.
För att klara uppdraget bör UHM få 20 miljoner kronor extra per år, enligt granskningen. Det är dubbelt som mycket som UHM själv begärt i budgetunderlaget för 2027-2029 för att kunna jobba med beredskap.
En annan slutsats är att den nuvarande lagstiftningen i stort redan räcker. Problemet ligger snarare i tillämpning, styrning och stöd.
* En av regeringen utsedd funktion som ska analysera och utveckla samarbetet mellan offentlig sektor och näringslivet inom totalförsvaret.
