Antalet kan sättas i relation till totalt 3178 motioner, en ökning med 17 procent jämfört med 2023.
I vanlig ordning är det framför allt ledamöter från oppositionspartierna som skriver motioner, men även från Sverigedemokraterna med sin friare roll inom regeringsunderlaget finns en rad förslag som berör offentlig upphandling.
Socialdemokraterna har vikt en särskild partimotion, undertecknad Mikael Damberg med flera, för upphandling. Bland förslagen där finns kända S-krav som att begränsa antalet underleverantörsled, att införa en skyldighet att beakta miljön och andra samhällsintressen samt att allmännyttan ska undantas från LOU.
Sverigedemokraterna vill bland annat se ökade möjligheter för mindre företag att delta i offentliga upphandlingar och ökad transparens kring direktupphandlingar.
Även Moderaterna vill stärka de mindre företagen i upphandlingar och en annan M-motion handlar om att förenkla LOU.
Miljöpartiet föreslår ökade klimatkrav i offentlig upphandling.
Kristdemokraterna vill se ökat fokus på nationell säkerhet vid upphandlingar.
Vänsterpartiet vill bland annat införa krav för anbudsgivare att redovisa personalstyrka och lönenivåer som grund för kostnadsberäkningar.
Centerpartiet föreslår en utvidgning av den järnvägstrafik som Trafikverket upphandlar till att gälla även nattågen mellan Göteborg och norra Sverige.
Alla riksdagsmotioner går att söka via riksdagens webbplats.
Riksdagsmotionerna om offentlig upphandling buntas vanligen ihop till ett betänkande från finansutskottet där en riksdagsmajoritet brukar säga nej till förslagen efter omröstning i kammaren framåt vårkanten.
