Småföretag och offentlig upphandling är temat i flera av årets motioner. Enligt siffror från Tillväxtverket ratas offentlig upphandling av landets småföretag. Endast 12 procent av de små företagen lägger anbud.
Krångliga regler kring upphandling anges av Ulf Kristersson, Jörgen Andersson, Jan Ericson, Fredrik Schulte, Maria Malmer Stenergard, Johan Forssell, Jessica Polfjärd och Ulrika Heindorff som ett av de främsta skälen till att de avstår från att delta.
– Med enklare regler och mindre kontrakt kan fler vara med och slåss om de offentliga miljarderna. Bara så uppnår vi syftet med offentlig upphandling – ökad konkurrens och minskat slöseri.
De åtta moderata riksdagsledamöterna tror inte på lagstiftning om sociala krav som anställning av långtidsarbetslösa. Också krav på kollektivavtalsliknande villkor bedöms leda till mer regelkrångel, ökade kostnader och minskat antal intressenter vid anbud.
Det håller inte kristdemokraten Penilla Gunther med om – och tar taxi som exempel. Hon menar att en offentlig upphandling måste innehålla förståelse för att förarna ska kunna få en skälig lön:
– Ett krav motsvarande kollektivavtalsenliga löner, borde ställas i offentliga upphandlingar och därmed skulle kommuner, landsting och staten gå före i arbetet för rimliga löner, inom taxibranschen såväl som i andra branscher.
Teresa Carvalho, socialdemokrat, vill också se sociala kriterier i upphandlingar. Trots att Ostlänken till del påbörjas innan de kommande upphandlingslagstiftning är på plats menar hon att detta projekt är lämpligt för sociala kriterier.
– Projektet som beräknas kosta tiotals miljarder kronor är av den magnituden att det finns stora möjligheter att ge utrymme för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att finnas med i arbetet.
Kristdemokraten Aron Modig vill se en statlig, avgiftsfri upphandlingsdatabas. Detta skulle enligt honom möjliggöra för fler företag att delta i upphandlingar. Uppgiften att sjösätta databasen ska gå till Konkurrensverket som uppmanas att ta inspiration av den danska portalen Udbud.dk.
Riksdagens ledamöter har i år lämnat in sammanlagt 3 203 motioner under allmänna motionstiden. Hösten 2014 inlämnades 2 901 motioner. Trots att antalet ökar är chanserna att motionerna får bifall i riksdagen bleka. Mellan en och tvåprocent får ja.
