I södra hörnet av det stora Karolinska sjukhusområdet i Solna är arbetet i full gång med uppförandet av Nya Karolinska Solna, ett av Sveriges största enskilda byggprojekt hittills, och ett av de största i sitt slag i världen.
Just nu är det inte mycket som avslöjar att ett enormt toppmodernt sjukhuskomplex byggs på det redan omfattande Karolinska sjukhusområdet, förutom att avspärrningar har kommit på plats och att rivning av vissa hus och sprängning i berggrunden har påbörjats inom ett begränsat område. Om ett par år kommer det här att vara en febril arbetsplats med 1 800 byggarbetare och 200 tjänstemän.
Bygget startade strax efter midsommar och pågår fram till 2017, med öppnande av delar av sjukhuset för patienter redan 2015. Själva sjukhusbyggnaderna är bara en del i projektet som innefattar vad landstinget kallar ett ”lifescience center” för många olika aktiviteter. Det är runt det nya sjukhuset allt ska kretsa.
Miljövänligt och klimatsmat
Det kommer att bli ett bygge där Karolinska, Stockholms läns landsting och Sverige visar framfötterna när det gäller miljövänlig byggprocess och klimatsmart drift.
Det finns ett grönt perspektiv på i princip allt, från materialval, byggprocesser och transporter vid uppförandet, och energianvändning, underhåll och lokalutnyttjande under lång tid framöver, inklusive tillgänglighet för lokaltrafik, miljövänliga patienttransporter, laddningsstationer för elbilar och mycket annat.
– Vi har valt upphandlingsformen Offentlig privat samverkan, OPS, för entreprenaden. Vår partner står för byggnad, funktion och för risker för försening och fördyring. Vi betalar en årlig hyra på cirka 1,5 miljarder för utnyttjande av anläggningen under en period på cirka 25 år, säger Anders Göransson, miljösamordnare för Nya Karolinska Solna-förvaltningen inom Stockholms läns landsting.
Det har inte varit helt okontroversiellt, inte minst på grund av finansieringsformen, där kostnaden på 14,5 miljarder kronor delas mellan landstinget och leverantören Swedish Hospital Partners, ett konsortium bestående av Skanska och engelska investmentbolaget Innisfree.
Positivt för miljön
Men det har också haft en positiv effekt på miljöarbetet. Med en partner som tar de ekonomiska riskerna var det lätt att sätta upp incitamentsmodeller för energieffektivitet i byggprocessen och de färdiga lokalerna.
Målet avseende maximal energianvändning för byggnaderna är 110 kWh per kvadratmeter och år, det totala behovet av köpt energi inklusive den energi som behövs för att bedriva verksamheten beräknas ligga på 180 kWh per kvadratmeter och år.
Det är en extra utmaning just på ett sjukhus, där kraven på inomhusklimat av medicinska skäl är extremt specifika, både vad gäller ventilation och exakta temperaturer. Olika delar av anläggningen ska kunna värmas upp och kylas ner samtidigt.
– Det är en del i funktionen, och partnern får betalt utefter hur bra det fungerar. Rent praktiskt så betalar vi för rum som går att använda. Delar av fastigheten som inte går att använda på grund av underhållsbehov, till exempel trasig belysning, eller för att de inte håller måttet enligt våra krav på innemiljö och patientsäkerhet blir en utebliven inkomst för leverantören rakt av. Ovanpå detta har vi en incitamentmodell för att minimera energianvändning. Går energianvändningen över gränsvärdena så står leverantören för kostnaden, går den under så delar landstinget och leverantören på besparingsvinsten beroende på vad besparingen beror på, säger Anders Göransson.
Värme från berget
Största delen av den värme- och kylenergi som kommer att behövas för driften av nya sjukhuset kommer från ett berglager med tillhörande värmepumpar under parkeringshuset. 140 stycken 220 meter djupa hål ska borras och i berggrunden ska sedan lagras värmeenergi från sommaren till vintern och kylenergi från vintern till sommaren. I avtalet ingår krav på hur mycket energi som ska kunna fås från värmepumparna som är anslutna till berglagret. Eftersom sjukhuset har ett samtidigt behov av värme och kyla under hela året blir detta en lönsam lösning som minimerar negativ miljöpåverkan.
Även ventilationssystemet ska byggas för att konservera energi. En specificerad del av värmen i luften som ventileras ut ska kunna återanvändas.
Två måttstockar
Huvudsakligen används två måttstockar för miljöklassning av byggnaden. Den första som antogs är framtagen av Intresseföreningen Miljöklassad byggnad som utgörs av ett stort antal aktörer på den svenska byggmarknaden. Den andra är mer internationellt spridda Leed, Leadership in energy and environmental design, utvecklad av amerikanska Green building council. Nya Karolinska Solna ska uppföras enligt bägge systemens högt ställda Gold-krav.
Anpassningen till Leed är ytterligare ett resultat av funktionsupphandlingen och samarbetet med Skanska. Miljökraven har tagits fram i samarbete och förhandling med entreprenören, och det var de som föreslog Leed-klassificeringen.
– Miljöklassad byggnad är perfekt för oss, då den fokuserar på högt ställda minimikrav. Det är en aggregerad bedömning som garanterar mycket hög lägstanivå. Det är också en sak som skiljer detta bygge från många andra med grön vinkel. Det är lättare att bli bäst och utmärka sig på någon enskild punkt – extremt energisnål drift, gröna materialval eller liten påverkan på lokalmiljön, till exempel, men en helt annan sak att lyckas med allt detta samtidigt, säger Anders Göransson.
”Miljöklassad byggnad är perfekt för oss"
Anders Göransson, miljösamordnare, Nya Karolinska Solna
Leed innehåller många nyttiga kompletterande krav men är framför allt en internationellt erkänd kvalitetsstämpel från en oberoende tredje part, och ger mycket prestige åt både landstinget och Skanska, som gärna vill profilera sig som ett grönt byggföretag i världsklass.
Bland miljökraven framhåller Anders Göransson att kraven på materialvalen är ovanligt noggranna. Det beror inte minst på de extra krav som ska säkerställa en god innemiljö för patienter och personal. Utgångspunkten är Byggvarubedömningens kriterie-lista och bygget har mycket låg toleransnivå för material som innebär miljö- eller hälsorisker. Enskilda delar av anläggningar brukar ibland ha väldigt höga krav, men på Karolinska gäller det för hela bygget, vilket är ovanligt.
Uteslutet med PVC
Ett exempel på högt ställt materialkrav är att PVC är helt uteslutet. Varken byggmaterial eller fast inredning får innehålla denna typ av plast.
Krav finns även på tidigare steg i produktionsprocessen med en antagen uppförandekod för byggmaterial som sträcker sig ända ner till framtagningen av råmaterial. Det ska ha skett med skonsamma metoder och under etiska arbetsförhållanden. De kraven innebär en helt egen utmaning att säkerställa.
Så här blir det: Utomhuskorridor i det nya sjukhuset.
Säkerställning av det handlar om att göra stickprover främst bland varor som vi av erfarenhet vet kan vara problematiska och att där följa produkten till dess ursprung. Råmaterial för sten och metallprodukter är exempel på detta, säger Anders Göransson.
Det är inte bara miljöperspektivet på själva fastigheterna som man ska tänka på, utan även hur anläggningen används. Utmärkande är till exempel en tydlig satsning på alternativ till bensinfordon. På minst tio procent av parkeringsplatserna ska det finnas laddningsmöjligheter för elbilar, så kallade plugin bilar.
Landstinget tar över efter 30 år
Efter 30 år går funktionsavtalet ut och landstinget tar över helt och hållet. Avtalet med leverantören är noga med att det är en anläggning med hög standard som ska lämnas över, vilket också tillsammans med den långa avtalstiden innebär goda miljöaspekter. Det gör det ekonomiskt viktigt att bygga långsiktigt och hållbart.
Så här blir det: Gård respektive sjukrum i det nya sjukhuset.
Tidsperspektivet med flera års byggande och 30 års hyresavtal ställer till med egna problem. Man planerar för framtiden, men kan ju inte mer än gissa hur den kommer att se ut. Redan under bygget är det påtagligt. Stockholms läns landsting har ett miljöprogram för femårsperioden 2007 till 2011, men bygget sträcker sig som sagt till 2017. Det kräver en god politisk förankring, och det har man också jobbat extra för.
Pratar vi om ett 30-årsperspektiv kommer andra aspekter in i bilden.
Det är svårt att förutse vilken teknik som finns om ens fem eller tio år, hur sjukvård kommer att se ut och om det ställer nya krav på byggnaden.
Det kan gälla rön om nya material och EU-direktiv.
– Här står landstinget för det som projektbolaget inte rimligen kan förutse. Vi räknar också med att sjukhuset, precis som landstingets befintliga sjukhus,ständigt kommer att byggas om. Det måste vara flexibelt och generellt utformat eftersom behoven sannolikt kommer att förändras.
– Därför dimensioneras exempelvis våningshöjder och ventilationsschakt för att klara framtida ökade krav, allt för att anläggningen ska kunna användas under lång tid framöver.
Här finns flera artiklar från Upphandling24 om Nya Karolinska Solna.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer