För att motverka personalbristen har rekryteringsföretag erbjudit sig att förmedla utländsk vårdpersonal till Sverige. Dessa förmedlingstjänster har dock mött olika typer av administrativa hinder, såsom:
- Legitimationskrav
- Språk- och socialkunskap
- Uppehållstillstånd (migrationskrav) och
- Upphandlingskrav – offentlig upphandling
Upphandlingsledarskap Setara AB, som är verksamma inom området för offentlig upphandling, vill dela med oss av några vägledande råd till Sveriges offentliga vårdgivare. Råden riktar sig till dem som står inför utmaningen att upphandla utländsk vårdpersonal i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU).
Inom lagen om offentlig upphandling (LOU) finns en särskild bilaga – bilaga 2 – som bland annat omfattar tjänsten förmedling av vårdpersonal (CPV-kod 79624000-4). Denna tjänst tillhör huvudkategorin “Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster”.
Tröskelvärdet för bilaga 2-tjänster är 8,1 miljoner kronor, vilket även utgör gränsen för direktupphandling. För upphandlingar under detta belopp tillämpas 19 a kap. LOU. Reglerna i detta kapitel är mer flexibla – det finns inga formkrav och annonsering är inte obligatorisk.
Vid upphandlingar som överstiger tröskelvärdet på 8,1 miljoner kronor tillämpas istället 19 kap. LOU. Detta kapitel omfattas inte av EU-direktiv utan regleras av nationell lagstiftning. Annonsering är obligatorisk, men regelverket är ändå relativt flexibelt. Den upphandlande myndigheten har möjlighet att själv utforma upphandlingsförfarandet, exempelvis välja att förhandla avtalsvillkor.
Om tjänsten inte bedöms omfattas av bilaga 2, kan den upphandlande myndigheten tillämpa ett förhandlat förfarande med föregående annonsering enligt 6 kap. 5 § LOU, punkterna 1 och 3.
Punkt 1: När myndighetens behov inte kan tillgodoses utan anpassning av lösningar som inte är direkt tillgängliga på marknaden.
Punkt 3: När kontraktet inte kan tilldelas utan föregående förhandling, till följd av särskilda omständigheter kopplade till tjänstens art, komplexitet, rättsliga eller ekonomiska utformning, eller de risker som är förenade med upphandlingen.
Observera: Varje behov är unikt, vilket innebär att varje upphandling också blir unik. Det finns ingen standard- eller universallösning som passar alla situationer. Därför bör varje upphandlande myndighet genomföra en noggrann behovsanalys och riskbedömning innan lagen tillämpas.
TEXT: Kamrul Islam, Upphandlingsledarskap Setara AB
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer