Riksdagen sa i sitt beslut på onsdag eftermiddag i allt väsentligt ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. De nya lagarna utgår från tvingande EU-regler som utvecklar den reglering som nu gäller för upphandling. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ökat utrymme. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2017.
Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlar om att myndigheter vid behov ska ställa krav enligt den ”hårda kärnan”, det vill säga arbetstid, lön och semester för leverantörernas personal. Enligt regeringsförslaget skulle sådana krav ställas i upphandlingens slutfas, men riksdagen anser att det kommer vara svårt att genomföra i praktiken och att det kommer föra med sig oönskade konsekvenser. Bland annat skulle många små företag få svårare att vara med i upphandlingsprocesser.
Riksdagen sa också nej till regeringens förslag om att ge upphandlade myndigheter rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension. Riksdagen anser att det riskerar att missgynna svenska företag då reglerna inte är lika långtgående inom EU-rätten.
Johan Almesjö, förbundsdirektör på Inköp Gävleborg tycker att det är skönt att lagarna nu är beslutade om och anser att det var väntat att de arbetsrättsliga kraven fick stryka på foten.
– Jag tycker att grundidén om justa villkor är ett absolut krav, men den praktiska tillämpningen – som förslaget såg ut i propositionen – hade blivit svårt för oss att hantera. Som jag bedömer det hade det kanske också minskat antalet små leverantörers förmåga och vilja att vara leverantör till oss i offentlig sektor. Det hade varit dåligt då det är dessa små företag vi ofta, i våra kommuner, har kontrakt med och som vi gärna i än högre grad ser som anbudslämnare. Sammantaget tror jag detta blir en bra förändring att kunna jobba för hållbara offentliga affärer utifrån, säger han till Upphandling24.
Om regeringen anser att lagstiftningen behöver kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra EU-reglerna bör regeringen återkomma med nya förslag till riksdagen. De nya förslagen bör ta hänsyn till de synpunkter som utskottet nu lämnat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med de här uppmaningarna till regeringen.
– Sverige slipper nu förhoppningsvis att betala böter för vår försening. De upphandlande myndigheterna respektive enheterna i Sverige kan se fram emot att få tillämpa de nya bestämmelserna, som i flera delar innebär lättnader i det tämligen strikta regelverket, säger Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt vid Juridicum, Stockholms universitet och medlem av Sveriges Advokatsamfund till Upphandling24.
Hon kommenterar också nya lagen om tjänste- och byggkoncessioner, LUK:
– Bra att den ekonomiskt betydelsefulla upphandlingen av koncessioner nu blir reglerad och att drabbade leverantörer får tillgång till effektiva rättsmedel, säger Andrea Sundstrand.
