Så var skiljelinjerna när riksdagen avrundade Riksrevisionens kritiska rapport om arbetsrättsliga villkor.
Debatten hölls i onsdags och igår gick riksdagen till beslut om att lägga ärendet till handlingarna efter förslag från finansutskottet.
Riksrevisionen har lyft fram att den lagstiftning som började gälla 2017 fått dåligt genomslag. Få statliga myndigheter kräver arbetsrättsliga villkor och det finns brister i avtalsuppföljningen.
Sorglig läsning, tyckte Gunilla Carlsson från S i debatten.
– Arbetsrättsliga krav saknas i två av tre upphandlingar i riskbranscher. Myndigheterna gör också tvivelaktiga tolkningar av lagstiftningen och använder ofta allmänna skrivningar i stället för att specificera lön, arbetstid och semester.
S kräver att regeringen agerar kraftfullt och menar att den inte prioriterar frågan tillräckligt högt.
Gunilla Carlsson tog S-kravet om hårdare politisk styrning av myndigheter till votering där regeringssidan vann med 160 röster mot 123.
– För att komma till rätta med det faktum att alltför få upphandlande myndigheter i dag ställer arbetsrättsliga krav måste regeringen vara tydlig i regleringsbreven till de myndigheter som bedriver omfattande offentlig upphandling, sade Gunilla Carlsson
Adam Reuterskiöld, M, höll inte med om resonemanget:
– Oppositionen efterfrågar ofta fler regler och skarpare skrivningar, men fler regler löser inte problemet om de inte följs upp. Regeringens linje är tydlig. Det är genom bättre efterlevnad, starkare kontroll, tydligare ansvar och högre kompetens vi får till verklig förändring.
– Finansutskottets bedömning är att regeringens arbete går i rätt riktning. Riksrevisionens iakttagelser är viktiga, och de möts med konkreta åtgärder, sade han.
Regeringens fokus är att få systemen att fungera i praktiken, tillade Reuterskiöld.
Han pekade på flera åtgärder som att Statens inköpscentral ska föras över till Upphandlingsmyndigheten, att arbetet mot arbetslivskriminalitet har stärkts och att Upphandlingsmyndigheten fått ökade resurser.
